Jordens klimat förändras och det är vi människor som genom utsläpp av växthusgaser orsakar dessa förändringar. Det bekräftas av den senaste genomgången av kunskapsläget om klimatförändringarna som FN:s klimatpanel, IPCC,presenterade i slutet av september. Rapporten diskuterades vid ett välbesökt lunchseminarium i riksdagen den 2 oktober.
Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet, koordinator för klimatfrågor på SMHI och en av rapportens huvudförfattare, inledde med att redogöra för Climate Change 2013: The Physical Science Basis. Rapportens mycket omfattande underlag har involverat fler än 200 huvudförfattare och utgått från drygt 9 000 vetenskapliga artiklar. Fler än 1 000 forskare och experter har bidragit till granskning av rapporten som beskriver klimatförändringarna med större säkerhet än tidigare IPCC-rapporter kunnat göra.
FN:s klimatpanel slår fast att jordens klimat fortsätter att förändras och att det är vi människor som orsakar dessa förändringar. Man belyser samtidigt att målet att begränsa den globala uppvärmningen till högst två grader sedan industrialismens början, kan vara möjligt att nå, förutsatt snabba och omfattande utsläppsminskningar. Alternativet är en alltmer ökande klimatförändring.
Joakim Sonnegård, nationalekonom och kanslichef vid Finanspolitiska rådet, betonade att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären påverkas av alla utsläpp, oberoende av var de äger rum eller vem som står för dem. Vi drabbas inte bara av våra egna utsläpp, vilket annars ofta är fallet när det gäller miljöpåverkande utsläpp. Därför krävs internationellt samarbete för att åstadkomma nödvändiga utsläppsminskningar.
Matilda Ernkrans (S), ordförande i Miljö- och jordbruksutskottet, inledde diskussionen med att konstatera att IPCC tagit fram ett fantastiskt vetenskapligt underlag. Sedan följde frågor och kommentarer från utskottsledamöterna Jens Holm (V), Sara Karlson (S), Helena Leander (MP) och Irene Oskarsson (KD). Anita Brodén (FP), ville veta:
– Vad är det viktigaste ni kan skicka med oss? Vad kan man göra?
Joakim Sonnegård och Markku Rummukainen var överens om att den mest effektiva åtgärden skulle vara en globalt enhetlig skatt på koldioxid, men att det är svårt att se att en sådan skatt går att komma överens om.
– Men börja med att avskaffa subventionerna av utsläpp av koldioxid. I Sverige subventionerar vi torv, och i EU subventioneras kolbrytning, förtydligade Joakim Sonnegård.
– Man kan arbeta med en lämplig kombination av skatter, utsläppshandel och successivt sänkt utsläppstak, avskaffande av subventioner för fossila bränslen, teknikspridning och så vidare. Vilken mix som är effektiv handlar om politik, sade Markku Rummukainen.
Internationella förhandlingar och miljarder människor som måste ändra beteende kan tyckas avlägset och omöjligt att uppnå. Men det handlar också om oss här och nu. Bengt-Anders Johansson (M), vice ordförande i Miljö- och jordbruksutskottet, avslutade seminariet med orden:
– Du och jag, vi måste förändra vårt sätt att leva.
Seminariet arrangerades av Samverkansgruppen för forsknings- och framtidsfrågor i riksdagen, i samarbete med Mistra-SWECIA och Vetenskap & Allmänhet.
Text: Hanna Holm, Mistra-SWECIA
Bilder: Klas-Herman Lundgren, Vetenskap & Allmänhet
