Allmänhetens förtroende för forskare har ökat det senaste året. Samtidigt minskar förtroendet för forskning som bedrivs i Sverige. Det visar en ny undersökning gjord av VA och SOM-institutet vid Göteborgs universitet.
Jämfört med många andra yrkesgrupper åtnjuter forskare relativt högt förtroende. År 2012 hade 61 procent mycket eller ganska stort förtroende för det sätt på vilket forskare sköter sitt arbete, jämfört med 49 procent 2011. Högst är förtroendet bland högutbildade. Bland dem med enbart grundskoleutbildning har knappt hälften mycket eller ganska stort förtroende för forskare.
Förtroendet har skiftat en del vid de årliga mätningar som gjorts sedan 2002. Men när förtroendet minskat har inte andelen med litet förtroende ökat, vilket man skulle kunna tro. I stället har fler svarat att de inte har någon uppfattning. Ökningen i förtroende mellan 2011 och 2012 sammanfaller med att andelen som svarat ”ingen uppfattning” minskat från 23 till 7 procent.
– Relativt få svenskar har personlig insyn i forskningen utan är beroende av vad som sägs av forskare, i massmedier och vid olika tider, säger Lennart Weibull, professor i massmedieforskning, som tillsammans med Sören Holmberg, professor i statsvetenskap, analyserat resultaten.
Högst förtroende för medicinsk forskning
Nedgången i förtroende för den forskning som bedrivs i Sverige är tydlig. Förtroendet för medicinsk och teknisk forskning har dalat mest – 12 respektive 15 procentenheter − sedan mätningarna inleddes 2002. Samtidigt är allmänhetens förtroende för just denna forskning högst: 72 procent anger att de har mycket eller ganska stort förtroende för forskning inom medicin. Motsvarande siffror för teknik är 57, naturvetenskap 56, samhällsvetenskap 40, utbildningsvetenskap 32 och humaniora 31 procent.
Ett liknande mönster syns när det gäller inom vilka områden allmänheten vill satsa på forskning på världsbästanivå. De ämnen som prioriteras högst är cancer (74 procent anser att satsningar i Sverige är ”mycket viktigt”), energi (55) och miljö (52). Minst satsningsvilja finns för områden inom humaniora, till exempel historia som bara 7 procent vill satsa på.
− Områden som är lätta att förstå och som uppfattas som nyttiga för samhället och enskilda människor prioriteras högst. Resultaten visar hur viktigt det är att alla forskare samverkar med det omgivande samhället, säger Cissi Askwall, generalsekreterare VA.
Ökande kritisk kompetens?
Andelen svenskar med förtroende för forskning och vilja att satsa på spetsforskning har generellt minskat. Även här beror förändringarna delvis på att fler inte har någon bestämd uppfattning. Förändringarna är relativt små men trenden tydlig, anser de ansvariga vid SOM-institutet:
− I dag är inte forskning lika okritiskt hyllad och inte heller lika helig. Och det är kanske på sitt sätt en förbättring, eftersom det antyder en större kritisk kompetens hos allmänheten, säger Sören Holmberg.
Undersökningen Vetenskapen i samhället omfattar 3 000 svenskar, har en svarsfrekvens på 57 procent och är en del av 2012/13 års SOM-undersökning (Samhälle Opinion Massmedia) vid Göteborgs universitet. Den genomförs med stöd av Riksbankens Jubileumsfond samt Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet.
Ta del av rapporten Vetenskapen i samhället – resultat från SOM-undersökningen 2012
