Viktigt att djurförsöken diskuteras brett

Enligt ett EU-direktiv finns en tydlig strävan att ersätta djurförsök med alternativ. Men än så länge sker mycket forskning med hjälp av djurförsök.
– Det är viktigt att diskutera djurförsök öppet och att inte mörka problemen, menade Mats Ulfendahl, huvudsekreterare på Vetenskapsrådet, vid ett seminarium om djurförsök på Universeum i Göteborg den 24 maj.

Bakom inbjudan till diskussionen som lockade ett 50-tal deltagare stod Vetenskapsrådet, Handikappförbunden, De forskande läkemedelsföretagen LIF, Karolinska Institutet KI, Jordbruksverket, Reumatikerförbundet och Astra Zeneca. Inbjudna var företrädare för Djurens Rätt och Forska utan Djurförsök med flera.

Diskussionens syfte var att bredda frågan, bjuda in olika intressenter i diskussionen och stödja utvecklandet av alternativ.
– Djuren har ett egenvärde, sade Helena Röcklinsberg som är lektor i djuretik vid SLU.
Hon konstaterade att alla individer som har förmåga att uppleva har rätt till integritet och värdighet.

I dag finns en stor medvetenhet om att djurförsök inte är okomplicerat; dess effekter är också ibland omstridda, ett djur är ju inte en människa och resultaten därför inte helt applicerbara på människor.
– Men vi gör försök för att vi inte vet. Vi gör dem för människan, den som är patienten i slutändan, sade Röcklinsberg vidare.

Allt fler djurförsök

Professor Brun Ulfhake representerade den infrastruktur som arbetar med djurförsöksverksamhet vid KI. Han tycker vi ska se frågan som del av ett större komplex; vi använder djur i många syften: som mat, sällskap och forskningsobjekt.
– Frågor att ställa är vad försöken används till, om det finns alternativ, om de minskar eller ökar och ifall de ska göras här i Sverige eller i andra länder. Vi bör ta ett globalt ansvar!

En engelsk undersökning visar att antalet djurförsök ökar i omfattning, men det är svårt att mäta eftersom statistiken inte alltid är komplett.

– Inom forskningen om åldrande behövs djurförsöken än så länge, sade Ulfhake.

Forskningen har gjort viktiga framsteg genom att jämföra arter. Vi behöver djurförsöken för att förstå evolutionen och grundläggande biologiska processer, menade han.

När det gäller exempelvis reumatiska sjukdomar arbetar man med modeller för att kunna sätta in behandling redan i ett tidigt skede av sjukdomen. Jan Bagge från Reumatikerförbundet förklarade att djurförsök och det de leder till kan innebära att människors liv blir oändligt mycket bättre, och även längre.

Strävan efter ersättningar

På läktaren satt företrädare för olika organisationer, myndighetspersoner och
forskare, förutom folk som är intresserade av frågan.
VA-rapporten om allmänhetens syn på djurförsök från 2008 visar att sju av tio svenskar accepterar djurförsök om syftet är medicinskt.
Huvudsekreteraren för medicin och hälsa vid Vetenskapsrådet Mats Ulfendahl arbetar med forskningsfinansiering. Han visade braskande rubriker om hot mot djurförsöksföreträdare.

– Som forskningsfinansiär oroar jag mig när aktivister tänder eld på Astrachefers bilar; hot och trakasserier som det talas tyst om. Det är mycket viktigt med en öppen diskussion, att man vågar prata om detta. Det är farligt att mörka, slog han fast.

Framtiden ser ljusare ut. Viveka Hillegaart, enhetschef för Jordbruksverkets försöksdjursenhet, berättade om EU:s direktiv som innebär att djurförsök på sikt ska ersättas med andra alternativ.

Tre R för etik

– En e-tjänst för hantering av djurförsöksetisk prövning byggs upp under 2013 för att förbättra, effektivisera och kvalitetssäkra. En etisk nämnd är kopplad till arbetet och populärvetenskapliga sammanfattningar kommer att krävas för alla ansökningar, för att underlätta kommunikationen med allmänheten, sade Hillegaart.

Den som söker tillstånd för djurförsök i dag måste ha beaktat de tre R, som professor Michael Axelsson, Göteborgs universitet, redogjorde för. Han är ledamot i VR:s beredningsgrupp Alternativa metoder till djurförsök enligt 3R-principen, som fördelar forskningsmedel för att främja utvecklingen av alternativa metoder. Läs mer på VR:s hemsida. 
R:en är ett sätt att förhålla sig till etiska frågor vid djurförsök. Läs mer om djuförsök. Begreppen kommer från engelskans Replacement, Refinement och Reduction och kan översättas Ersättning, Förfining och Minskning.

Karin Morton, sakkunnig vid stiftelsen Forska utan djurförsök, frågade sig dock om EU-direktivet ska ses som hot eller möjlighet för forskningen.
– Djur är inte perfekta modeller av människor. Det behövs snabbare, billigare och mer relevanta metoder för riskbedömning av kemikalier, sade hon bland annat.
I sitt arbete bidrar hon till forskning som inte tidigare fått stöd, men som leder till att djurförsök ersätts.

Staffan Persson, som företräder Djurens Rätt med 36 000 medlemmar, frågade sig vilket intresse djuren själva har. Andra intressen måste vägas in, som att syftet är att mildra människors lidande.
– Det finns inga enkla lösningar. Men djur upplever och det är inte i deras intresse att bli utsatta för lidande. För dem är det ointressant varför, slog han fast.

Saga Sivik från Djurrättsalliansen tyckte diskussionen varit väldigt positiv.
– Jag ser verkligen fram emot att alternativen till djurförsök utvecklas och det är bra att många är med i diskussionen, sade hon.

Monica Bengtson