Mannen lever längre om frun har hög utbildning. Intressanta samband på seminariet ”Ökande ojämlikhet i hälsa – vad vet vi om orsakerna och vad kan vi göra för att förbättra situationen?”
Jag var för ett par veckor sedan på seminariet ”Ökande ojämlikhet i hälsa – vad vet vi om orsakerna och vad kan vi göra för att förbättra situationen?” Det anordnades av Sällskapet riksdagsledamöter och forskare, RIFO, som har till uppgift att förmedla kontakt mellan just dessa grupper. Kungl. Vetenskapsakademien stod som värd för evenemanget, och självaste Carl von Linné blickade ned på medverkande forskare och politiker i den anrika salen.
Förste forskaren ut var Robert Erikson från Institutet för social forskning vid Stockholms universitet. Han berättade att livslängden är starkt korrelerad till utbildningsnivå för både kvinnor och män: ju högre utbildning du har, desto längre förväntas du leva. För män gäller också att ju högre social status han har, desto längre liv. Detta gäller dock inte för kvinnor. Däremot lever kvinnan längre om hon har en rik man. Men lever män längre om de har en rik fru? Nej, det kan man inte se, men däremot att om frun har hög utbildning så lever mannen längre.
Riktigt intressanta samband, men nu började jag undra, vad kan de bero på? Jo, menar Erikson, utbildning ger ofta större förmåga att ta till sig medicinska råd och gallra bland råden. Utbildning ger också en större tilltro till att handlingar får konsekvenser, man blir helt enkelt mer medveten om att det man gör spelar roll för hälsan. Eftersom det i de flesta familjer fortfarande är kvinnan som har det största ansvaret för hem och mat är hennes medvetenhet om kost och livsvanor avgörande för hela familjens hälsa, och mannen lever därför längre om kvinnan är välutbildad.
Forskare nummer två var Viveca Östberg från Centre for Health Equity Studies (CHESS) vid Stockholms universitet. Hon berättade att bland barn och ungdomar kan man se skillnader i hälsa beroende på föräldrarnas utbildning och sociala klass. Dessa skillnader märks innan barnet fyller tio år, liksom efter att ungdomen fyllt 19. Däremellan finns alltså en period där hälsan inte avgörs av social klass. Orsaken tros vara att under dessa år är det mest kortvariga sjukdomar som är vanliga, och dessa beror inte på livsstilsfaktorer och social status. Den ohälsa som är vanligare bland barn och unga vars föräldrar är lågutbildade eller har lägre klasstillhörighet är bland annat astma, ADHD och dödlighet. För lättare besvär, till exempel huvudvärk, magont och sömnproblem, ser man ingen skillnad kopplad till klass. Däremot är dessa problem generellt vanligare hos flickor än hos pojkar.
Siste forskare att tala var Lars Terenius från Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Lars forskar om missbruk och psykiska sjukdomar. Han berättade att personer med psykisk sjukdom har en överdödlighet även i somatiska sjukdomar. Man kan räkna med att livslängden för personer med schizofreni är 10-15 år lägre än för en psykiskt frisk.
Lars berättade också att om man tittar på vad som ger ett långt liv nu jämfört med förr i tiden så ser man att idag kan livsstilsfaktorer förklara det mesta av ohälsan. Förr i tiden var det infektioner som var allra farligast, men tillgång till rent vatten och så småningom antibiotika medförde drastiska förbättringar i hälsa. Om man rangordnar de faktorer som idag innebär högst risk för ohälsa och för tidig död ser vi att högt blodtryck är allra farligast. Sedan följer rökning, alkohol, luftföroreningar, att äta för lite frukt och sist för högt Body Mass Index (BMI). Dessa livsstilsfaktorer går ofta att koppla till social status och utbildningsnivå, så det är väl därför sambanden mellan livslängd och social status ser ut som det gör.
Lars spekulerade också i hur sjukvården i framtiden kan se ut, kan vi gå från ohälsa till e-hälsa? Kommer vi ha ett datachip inopererat med information om vår hälsa så att man kan skräddarsy råd för var och en? Om chipet kan mäta hur vi mår för stunden kan det också ringa till mobilen och säga: Hej! Nu är blodtrycket för högt, sätt dig ner och ta det lugnt en stund!
Vad kan man då göra för att minska ohälsan generellt? Och för att minska skillnaderna i hälsa som beror på social status? Vissa saker är lättare att påverka än andra, konstaterade forskarna. Rökning är ett exempel på något som ger stora hälsoeffekter och som går att påverka. Här har vi faktiskt tagit till oss kunskapen om risken med rökning, och rökningen har minskat drastiskt i befolkningen.
En politiker konstaterade att vi i 40 år vetat att livsstilsfaktorer står för 95 procent av våra sjukdomar. Varför händer inget trots att vi vet hur det hänger ihop? Forskarna höll med om att visst vet de flesta vad som gäller. Det är bara så att ändra människors livsstil och beteende är något av det svåraste som finns. En annan politiker konstaterade dystert att inte ens i döden är vi jämlika. Forskarna bekräftade att det är oroväckande att skillnaderna i hälsa mellan människor med olika social status verkar öka. Dock kan man trösta sig med att livslängden ökar hos alla, oavsett utbildning och klass.
