Ett av målen med Horisont 2020, EU:s kommande ramprogram för forskning och innovation, är att ”fördjupa relationen mellan vetenskapen och samhället och behovet av att återta allmänhetens förtroende för forskningen”. Samtidigt är det särskilda programmet för Science in Society som funnits i sjunde ramprogrammet borttaget i förslaget till Horisont 2020. Men sista ordet är inte sagt.
I förslaget till Horisont 2020 finns ingen egen budget för Science in Society. I stället ska sådant som till exempel medborgarengagemang, forskningskommunikation och utveckling av undervisningsmetoder vara horisontella principer som ska genomsyra alla delar av ramprogrammet.
Som utgångspunkt kan det låta positivt – men VA ser en uppenbar risk för att viktiga frågor kan försvinna helt som en följd av detta. Därför menar vi att det är nödvändigt med ett särskilt program för Science in Society även i Horisont 2020. VA framförde dessa synpunkter redan i vårt remissvar om utformningen av Horisont 2020 och för nu på nytt fram våra argument i kontakter med politiker och tjänstemän i Stockholm och Bryssel.
EU-kommissionen har de senaste åren just via Science in Society-programmet utvecklat en struktur för det som ska vara ett vägledande angreppssätt i det nya ramprogrammet: RRI, Responsible Research and Innovation. Strukturen omfattar sex delar: People and civil society engagement, gender equality, science education, open access, ethics och governance.
Men om RRI ska kunna bli verklighet menar VA att det behövs pilotprojekt – och pengar att söka för att driva dem. Därför är det viktigt att ha kvar ett särskilt program för Science in Society även i Horisont 2020.
Europaparlamentet har kommit till samma slutsats. Parlamentets ITRE-utskott som har hand om industrifrågor, forskning och energi vill se ett nytt program kallat Science with and for society: A cross-cutting Challenge. Parlamentet har lyft fram utskottets tillägg som prioriterat.
Det tillägg (kallat Amendment 137) som Europaparlamentet föreslår innehåller svenska kärnvärden som öppenhet, dialog, transparens och demokratisering av forskning och innovation – samtidigt som de sex RRI-delarna lyfts fram.
I Europeiska unionens råd har Sverige tidigare förordat att Science in Society ska vara en horisontell princip – men förhandlingarna mellan rådet och parlamentet om Horisont 2020 pågår fortfarande och frågan om Science in society kommer förmodligen upp mot slutet av april.
VA menar att även mindre summor som avsätts för pilotprojekt kan ge en hävstångseffekt så att Horisont 2020:s mål kan uppfyllas. Vi hoppas därför att Sverige kommer att stödja Europaparlamentets tilläggsförslag i slutförhandlingarna.
Ska EU långsiktigt kunna satsa på forskning, inte minst under ekonomiskt osäkra tider, är demokratiskt stöd från medborgarna en förutsättning. Därför är det viktigt att forskningssatsningarna förankras och sker i dialog med medborgarna. Utbyte av kunskap, idéer och resultat mellan forskningen och det övriga samhället gynnar samhällets utveckling, såväl ekonomiskt som demokratiskt och kulturellt. Dessutom stärker det forskningens kvalitet och relevans – en förutsättning för tilltro till såväl det svenska som det europeiska forsknings- och innovationssystemet.
Det är ingen brist på naturvetare som vill skriva om sina forskningsspecialiteter eller tala om dem i TV. ”Kultureliten” håller emellertid oss borta med nästan 100 % effektivitet och med argumentet att läsekretsen inte är intresserad av naturvetenskap. Hur vet man det? Antagligen extrapolerar man från sin egen attityd.
Med artiga hälsningar
Staffan UIfstrand
Det är ingen brist på naturvetare som vill skriva om sina forskningsspecialiteter eller tala om dem i TV. ”Kultureliten” håller emellertid oss borta med nästan 100 % effektivitet och med argumentet att läsekretsen inte är intresserad av naturvetenskap. Hur vet man det? Antagligen extrapolerar man från sin egen attityd.
Med artiga hälsningar
Staffan UIfstrand