Gör det lönsamt för forskare att föra dialog och samverka med samhället! Det föreslår Vetenskap & Allmänhet, VA, i en ny rapport till Utbildningsdepartementet. Externa kontakter och samarbeten bör mätas och påverka fördelningen av statens forskningsmedel till universitet och högskolor.
– Pengar är en stark drivkraft. Därför vill vi att samverkan och forskningskommunikation ska räknas med när resurserna till forskning fördelas, säger Cissi Askwall, nytillträdd generalsekreterare VA.
VA har på uppdrag av Utbildningsdepartementet undersökt hur omvärldsdialog främjas och belönas i olika europeiska länder. Resultatet är en kartläggning med förslag till en rad indikatorer eller mått för att mäta omfattningen av samverkan.
– Men pengar är inte allt! Som forskare ser jag att kulturen i forskarsamhället också behöver förändras så att kommunikation och samverkan blir en självklar del av det dagliga arbetet, säger Heidi Armbruster-Domeyer, projektledare VA, som gjort kartläggningen.
För att stimulera en sådan förändring föreslår VA flera åtgärder: en gemensam avsiktsförklaring av de centrala forskningsaktörerna om att stimulera samverkan, extra satsningar på de lärosäten och forskare som är starka förebilder och ett nytt nationellt samverkanspris.
VAs studier visar att det finns stora brister i dialogen mellan forskare och allmänhet, liksom att forskare och nyckelgrupper som politiker, företagsledare, lärare och journalister alltför sällan möts. Forskarna själva vill gärna samverka med omvärlden, men menar att sådana kontakter inte belönas med befordringar eller nya anslag.
– Det är viktigt att Sverige får bra utväxling av satsningarna på forskning och att nya rön kommer till användning och nytta. Därför uppmanar vi regeringen att i sin nästa forskningsproposition se till att forskare och lärosäten som samverkar med samhället belönas och stöds bättre än i dag, säger Cissi Askwall.
Ta del av rapportenPublic engagement – International review, analysis and proposals on indicators for measuring public engagement.
