I fyra av tio klasser har minst en elev ofta svårt att höra vad läraren säger. Det visar en studie av ljudmiljön i skolan som mer än 1 000 elever medverkat i. Mätdata från 59 klasser runt om i Sverige har analyserats som en del i vetenskapsfesten ForskarFredag.
– Resultaten bör tas på stort allvar. Det kan vara mycket tröttande att tvingas anstränga sig för att höra vad läraren säger eller att försöka koncentrera sig när det är mycket oljud, säger professor Kerstin Persson Waye vid samhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs universitet, som ansvarat för studien.
För att efterlikna en undervisningssituation fick eleverna lyssna på upplästa meningar med och utan störande bakgrundsbuller, på kort och långt avstånd från ljudkällan. Taluppfattbarheten i lite buller var ca 66 procent och i mycket buller 40 procent. Att sitta nära den som talar hade däremot ganska liten betydelse.
Den största positiva påverkan på taluppfattbarheten hade ett s.k. nedpendlat akustiktak. Klassrummets storlek och materialet i väggarna hade relativt liten inverkan. Få klassrum i studien hade dock nedpendlat akustiktak och studien behöver utökas för att kunna dra säkrare slutsatser.
Eleverna fick också ange hur de uppfattade ljudmiljön i klassrummet. I så gott som varje klass var det någon eller flera som ofta hade svårt att koncentrera sig på grund av buller och som var störda av andras prat.
– Intressant nog gav elevernas egna beskrivningar av ljudmiljön den bästa indikationen på taluppfattbarhet. Ju större andel av klassen som angav att de tyckte att ljudmiljön var slamrig, desto färre rätta svar hade klassen i talförståelsetestet. Elevernas aktiva medverkan i försöket har varit mycket värdefull, säger Kerstin Persson Waye.
Akustikförsöket är utvecklat av Dansk Naturvidenskabsformidling Dansk Naturvidenskabsformidling i samarbete med Syddansk Universitet. Den svenska delen har utformats av Kerstin Persson Waye. Hon menar att resultaten bör ses som en indikation på intressanta samband mellan elevernas talförståelse och klassrummets akustik, värda att följa upp i större studier.
– Syftet med akustikförsöket har varit att förmedla hur fascinerande forskning är, att alla kan vara delaktiga och att forskning berör oss i vardagen, säger Lotta Tomasson, projektledare vid Vetenskap & Allmänhet, som koordinerar ForskarFredag i Sverige.
EU-kommissionen har utlyst fjärde fredagen i september varje år till Researchers’ Night. I Sverige kallas evenemanget ForskarFredag. Evenemanget och Akustikförsöket genomfördes med stöd av EU-kommissionen, FAS – Forskningsrådet för arbetsmiljö och socialvetenskap, Stiftelsen för Strategisk Forskning, Vetenskapsrådet och VINNOVA.
Studierapporten finns här och på www.forskarfredag.se/akustik tillsammans med mer bakgrundsinformation.