Kunskapssamhällets lyckliga invånare

I den nya rapport VA presenterar i dag, Kunskap i en klass för sig?, ställer vi oss frågan om kunskapssamhället är ett nytt klassamhälle. Vårt svar blir ja.

Att människors attityder till forskning och forskare är mer positiva ju högre utbildningsnivå de har – det vet vi sedan tidigare. Att liknande skillnader finns med avseende på ”socialklass” har vi också sett förut. I den nya studien analyserar vi klasskillnaderna mer ingående och går ett steg längre för att försöka hitta dess orsaker.

I stora drag finner vi att de som är tillfreds med sina liv och med folk runt omkring, är nöjda med hur demokratin fungerar, och har förtroende för samhällsinstitutioner – de har också en mer positiv syn på forskare och forskning än andra. De högutbildade, de med tjänstemannayrken och de som sympatiserar med Allianspartierna tillhör ofta denna ”lyckliga” grupp.

De med lägre utbildning och i arbetaryrken uttrycker egentligen inte särskilt ofta att de har lågt förtroende för forskare och forskning. Men de saknar ofta uppfattning – de tycker inte att de vet tillräckligt om frågan, eller bryr sig inte. De tar också mer sällan del av populärvetenskap och forskningsinformation. Det här är en utmaning. Hur ska vi som arbetar med att kommunikation mellan forskning och samhälle få denna dialog att omfatta alla?

Läs pressmeddelande och ladda ner rapporten här.

Studiens resultat kommer att diskuteras vid ett seminarium i Almedalen den 7 juli. Välkommen dit!

/Karin Hermansson