”Citizen science” och brukarmedverkan i forskning är något som det pratas om på sina håll. Brukarmedverkan är framför allt en term använd i medicinsk forskning, där patientgrupper deltar i forskningsprojekt som aktiv partner i planering och resultattolkning. Men att allmänheten bidrar på olika sätt i forskningsprojekt förekommer också inom andra områden. Folk räknar fåglar, stjärnor, blommor, mäter regn , upplåter sin datorkraft, osv, och förser på så vis forskare med data. I samband med ForskarFredag i höstas mätte svenska, danska och norska skolbarn kvaliteten på luften i sina klassrum.
Vi har ju alla i någon mening deltagit i ett gigantiskt experiment i samband med den nya influensan och massvaccineringen. Eftersom olika länder kommer att tillämpa olika strategier när det gäller vaccination, borde det gå att jämföra utfall och bedöma vilka val som gav bäst resultat.
Fast… hur hanterar man andra faktorer än just vaccinationen? I min sons klass – som började vaccineras först framåt jul – har det visat sig att sjukfrånvaron var betydligt lägre under höstterminen 2009 än förra året. Kan det bero på allt handspritande före maten, uppmaningar att hosta i armvecket, osv?
OK, jag medger att det inte är mycket till vetenskap att titta på antal sjukfall i en skolklass, men så kom ett nyhetsbrev om en rapport från Gallup, där det visar sig att amerikanerna är mindre sjuka i såväl influensa som förkylningar i år jämfört med förra årets influensasäsong. Den tydliga nedgången kom i oktober, ungefär samtidigt med att vaccin började bli tillgängligt. Men det finns många faktorer som påverkar, påpekar författarna:
An elevated awareness and sensitivity to contracting the flu may have simultaneously increased those seeking out vaccinations for regular seasonal influenza. Schools and community public health officials have also undertaken large-scale efforts to encourage behaviors of more conscientious hygiene such as hand washing and coughing in to shirt sleeves rather than in to hands, as well as preemptive measures such as providing disinfectant wipes at grocery stores and disseminating face masks at clinics and doctors’ offices.
Intressant. Kan man av detta dra slutsatsen att folk hade glömt bort det där med att tvätta händerna – tills epidemin kom? Och kommer detta nya hygienfokus att ha effekt även på antal fall av t.ex. den fruktade vinterkräksjukan?
Citizen science började jag med, ja. Influensan är kanske inte något riktigt bra exempel på det eftersom vi medborgare inte aktivt valt att delta just i ett forskningsprojekt, men som ”försökskaniner” kan vi ju i alla fall inbjuda forskarna och ställa frågor!
På Vetenskapsfestivalen i Göteborg arrangerar VA tillsammans med en rad andra organisationer ett seminarium den 20 april där frågan om hur Sverige klarade svininfluensan kommer att diskuteras. Kom gärna dit och lyssna, ställ frågor och diskutera! Anmälan ska göras senast 13 april.
