Runt om i världen görs det undersökningar av allmänhetens attityder till vetenskap. Många innehåller också kunskapsfrågor, framför allt om naturvetenskap och teknik. Nyligen publicerade Amerikanska National Science Foundation, NSF, sin senaste ”Science and Engineering Indicators” i vilken ett kapitel om allmänhetens attityder och kunskaper om naturvetenskap och teknik, ”Science and Technology: Public Attitudes and Understanding”, ingår.
På bloggen Uncertain Principles kommenterar Chad Orzel, fysikprofessor, resultaten från undersökningens kunskapsfrågor. Han är inte imponerad…
En fördel med NSFs rapport är att den samlar data från ett stort antal undersökningar och gör jämförelser mellan länder. För jämförelser med Europa används den senaste special-EU-barometern om vetenskap och teknik (EB 63.1 från 2005).
Det är dock verkligen inte enkelt att göra jämförelser mellan länder. Skillnader i kultur, religion, demokrati, utbildning mm kan påverka resultaten på sätt som inte är lätta att ta hänsyn till och som man lätt glömmer när stapeldiagrammet ligger där i all sin enkelhet. Till det kommer det uppenbara svårigheten i att översätta frågorna så att betydelsen blir exakt densamma överallt. Men det finns fler fällor att undvika.
Ett av de länder vars undersökning tas upp i NSF-rapporten är Malaysia (Public Awareness of Science and Technology Malaysia 2004 (ska gå att ladda ner här). Två av frågorna som ställdes handlade om Big Bang och evolutionen – samma frågor som används i många andra länder. I rapporten står att läsa:
In 2004, 25.1% of the public were considered to have answered correctly to the statement, “The universe began with a huge explosion” (where “False” has been specified as being the correct answer) <…>
On the statement, “Man, as we know him today, originated from an earlier animal species”, around 59.0% of Malaysians answered it correctly in 1998 and 2000 (where FALSE has been specified as being the correct answer), while 46.1% and 41.7% did so in 2004 and 2002 respectively.
Författarna resonerar kring frågorna på följande vis:
It should also be pointed out that the two statements are, in fact, scientific theories, in which a response reflects more of a person’s philosophical stand than his or her knowledge of the issue. In other words, for these two statements, the answers are debatable, as scientists have different opinions on the truth or falsity of the statements. This is evident in how we have regarded the two statements as FALSE, although the reverse is true in the NSF and Eurobarometer surveys. Hence, the public’s response to these two statements should not be used as one of the indicators of their understanding of S&T, although it might indeed be interesting to find out how they feel about the issues.
En annan sak som blir uppenbar vid läsning av till exempel en rapport från Indien (India Science Report, 2005), är skillnaderna i förutsättningar. I rapportens presentationer av allmänhetens svar på olika frågor delas de svarande upp i utbildningsnivå – precis som vi ofta gör i våra rapporter. Skillnaden är att i den indiska rapporten finns en kolumn som vi inte har: den för de illiterata.
Vidare kan man läsa att 95% av befolkningen (2004) aldrig använt Internet . Då kan man börja fundera över relevansen i vissa andra jämförelser. Till exempel frågan om den svarande har förtroende för information om vetenskap och teknik på Internet…
Och vilka slutsatser drar du av att intresset för nya vetenskapliga upptäckter är mycket större i Sverige, där nio av tio har tillgång till internet och en av fem har mer än tre års eftergymnasial utbildning, än i Indien där bara halva befolkningen har tv och fyra av tio inte äger ett kylskåp?
