I dessa årets sista skälvande dagar, då årskrönikor och tillbakablickar står som spön i backen, har Föreningen Vetenskap och Folkbildning utsett den som de menar har spridit mest ovetenskapligheter omkring sig under 2009.
Utmärkelsen årets förvillare ges till den person ”som i Sverige under året, frivilligt eller av grov oaktsamhet, bidragit till att skapa förvirring och oklarhet om vetenskapens metoder och resultat.”
För 2009 går priset till läkaren Annika Dahlqvist, i kvällspressen känd som ”fettdoktorn”, för att ”hon under året uttalat sig på ett särskilt ovederhäftigt sätt om kopplingen mellan kost och sjukdom. Hon har varnat för vaccination mot svininfluensa och i stället förespråkat en omläggning av kosten, helt utan något vetenskapligt stöd. Om hennes råd hade följts skulle influensan ha skördat fler dödsoffer.”
Dahlqvist har förespråkat en fettrik, kolhydratsnål diet, och hävdat att den inte bara motverkar övervikt utan även t.ex. skyddar mot cancer. Enligt såväl Aftonbladet som sin egen blogg är hon förkrossad över utmärkelsen och menar att hon feltolkats. Men hon verkar i artikelns avslutningskommentar bekräfta att hon litar mer till sin egen känsla än vetenskapen: ”många av mina råd är baserade på resultat som jag sett på min egen kropp och vittnesmål från tusentals andra personer.”
Hon utvecklar det resonemanget på sin blogg.
Föreningen utdelar dock också ett betydligt mer smickrande pris – årets folkbildare. Det ges till den ”som i Sverige under året bidragit till det mödosamma och långsiktiga arbetet med att göra vetenskapens metoder och resultat kända för en större allmänhet.”
Denna utmärkelse går 2009 till Staffan Ulfstrand, professor emeritus i zoologisk ekologi, för ”hans entusiasmerande och pedagogiska böcker om evolutionen och hans många populärvetenskapliga föredrag, särskilt under det dubbla Darwin-jubileet 2009. Staffan Ulfstrand medverkar flitigt i naturprogram, frågespalter och debatter om biologi och beteenden. Han har även vid ett flertal tillfällen på ett pedagogiskt sätt förklarat evolutionen när den utsatts för vantolkningar och missförstånd.”
En förebild för andra forskare när det gäller kommunikation med omvärlden! Exempel på andra sådana goda forskarförebilder, som tilldelats priset tidigare år, är Marie Rådbo, Nils Uddenberg och Hans Rosling.
De fullständiga motiveringarna, liksom tidigare års pristagare, finns på föreningens hemsida och i pressmeddelandet.
Med detta önskar jag er ett gott nytt kunskapsår!
