Vetenskapens och universitetens roll i samhället håller på att omdefinieras. Den förändringsprocessen innebär vissa svårigheter. Samtidigt kan Europa få en ledande roll.
Det framgår av EU-kommissionens nya rapport Challenging Futures of Science in Society – Emerging Trends and cutting-edge issues, författad av expertgruppen MASIS (Monitoring Activities of Science in Society in Europe).
MASIS har undersökt vetenskapens roll i samhället, genom att analysera trender och framtida utmaningar, och ger rekommendationer inför nästa ramprogram.
Begreppet ”science” används i rapporten som en bred term för alla vetenskaper, inklusive samhällsvetenskap och humaniora.
Demokratisering handlar inte om att medborgarna ska vara med och forska själva. Därför finns ingen anledning till den oro och det motstånd som vissa forskare uttrycker. Det viktiga är att experimentera med olika former av interaktion och utvärdera hur de fungerar, enligt MASIS.
Gruppen påpekar att det kan finnas en intressekonflikt mellan att demokratisera vetenskapen och att samtidigt behålla dess integritet. Att skapa en robust modell för demokratisering är en utmaning.
Tack vare ny teknik har interaktionen mellan vetenskap och samhälle förändrats dramatiskt. Samtidigt växer en rädsla hos delar av allmänheten för att vetenskap och teknik påverkar deras liv negativt. Det finns också en ökande misstro i samhället som hotar positiv samverkan, hävdar författarna.
Frågan om vetenskapens plats får inget svar. MASIS konstaterar att debatten bör vara öppen och att experiment som exempelvis testar spänningar mellan aktörer bör välkomnas.
Vetenskapens ”stakeholders” (intressenter) tas upp: skolor, universitet, nationer och dess regering/riksdag, företag, media, kulturinstitutioner och olika intressegrupper. Det växande antalet intressenter, liksom att mönster och koalitioner förändras, innebär ytterligare en utmaning. Gruppen menar att transparensen måste öka för att undvika onödig misstro.
Det finns många olika ”publiker” och många olika ”sändare”, alltså kommunikatörer som talar utifrån olika sammanhang. Forskningskommunikation handlar inte bara om att utbilda medborgarna utan också om att till exempel diskutera mening och ansvar, understryker MASIS:
Lösningen är inte att producera mer information utan att tillgängliggöra den i former som möjliggör dialog.
EU-programmet Science in Society ska stimulera utvecklingen genom att stödja och utvärdera fortsatt experimenterande och utforskande, menar MASIS.
Europa har kanske redan kommit längre än andra länder och regioner inom detta område. En europeisk modell för Science in Society kan vara på väg att utvecklas och EU kan få en ledande roll, konstaterar rapporten.
Karin Hermansson
Ladda ner rapporten Challenging Futures of Science in Society – Emerging Trends and cutting-edge issues