I dag är det VA-dagen, så kanske ser jag några av er läsare där. Ni andra kommer att kunna ta del av dokumentation i efterhand på vår webb.
Temat för dagen är Vetenskap att tro på? och vi presenterar under dagen en rykande färsk rapport med samma titel. Den visar bland annat att troende hyser lägre förtroende för forskning och forskare än icke-troende. De troende tycker också oftare än icke-troende att de tänker bättre själva. Ta del av rapporten här!
Studien omfattar inte bara frågor om religion, utan också värderingar, social och kulturell bakgrund. Rapporten redovisar det första steget i projektet, som kommer att gå vidare med att kika närmare på vilka samband som finns mellan politiska värderingar /politiskt engagemang och kunskapssyn.
Reflektioner? Tankar? Tips och idéer? Välkomna att kommentera!
Jag tycker att det är väldigt bra att denna typ av studier görs men jag måste kommentera Del 2 ”Tro och religiositet”, som jag anser är otroligt missvisande. Detta är också problematiskt då mycket av resten av undersökningen bygger på de kategorier som etableras här.
Varför är Del 2 missvisande?
Avsnittet blandar ihop tro på begreppet ”gud” och tro på den faktiska ”entiteten gud”.
I Del 2 ställde de fem frågor till urvalsgruppen. Dessa var ifall de tror:
• på en personlig gud (10 %)
• på någon slags ande eller livskraft (22 %)
• att gud är något inom varje människa snarare än utanför (26 %)
• inte alls (17 %)
• Jag är osäker på vad jag tror på (24 %)
”Totalt uppger alltså en majoritet, nästan sex av tio, att de på ett eller annat sätt är troende.”
Slutsatsen är fel. Problemet är att i första frågan så är gud ”den faktiska entiteten gud” men i alla de andra frågorna så är ”ande”, ”livskraft” och ”gud är något inom varje människa” inte längre en fråga om faktiska entiteter utan om begrepp. Att tro på en ”mänsklig ande” eller en ”inneboende kraft” är inte att tro att det existerar övernaturliga entitet som påverkar oss människor (religiös tro). Att tro på ett begrepp är alltså inte alls samma sak som att tro på den faktiska existensen av entiteter.
Jag själv som skeptiker och ateist skulle exempelvis kunna skriva under på alla påståenden ovan utom det första och jag är definitivt inte ”troende” i någon religiös mening.
Jag har fyra i mitt tycke bättre alternativ till frågor. Tror de:
• att det finns en personlig gud
• att det finns en slags övernaturlig ande eller kraft.
• inte att det finns en personlig gud, övernaturlig ande eller kraft
• jag är osäker på vad jag tror på
Jag var tvungen att helt ta bort alternativet ”att gud är något inom varje människa snarare än utanför” (vilket 26% ansåg). Det då det är en fråga om ifall man tror att begreppet gud beskriver egenskaper inom människan, vilket jag tror att varenda ateist också hade hävdat att det gör. Att hävda att det gör dem som instämde i påståendet till religiöst troende är helt enkelt fel, det är inte en slutsats som man dra ur denna fråga.
Senare vill jag omformulera inledningarna på frågorna ifrån ”att (inte) tro på…” till ”att tro att det (inte) finns…”. De formulering som fanns med i undersökningen uppmuntrar onekligen läsaren att tolka det kommande som ”begrepp” och inte som faktiska ”entiteter”. Min formulering hade undvikit det misstaget.
Sedan anser jag att valet av ordet ”tro” i ”tro och vetenskap” är missvisande. Alla ”tror” vi – humanister, kristna som Stephen Hawking. Men det finns olika former av tro. Istället borde alltså artikeln tala om ”Religiös tro och vetenskap”.
Tack för er tid!
Med vänlig hälsning,
Eric Wadenius
Jag tycker att det är väldigt bra att denna typ av studier görs men jag måste kommentera Del 2 ”Tro och religiositet”, som jag anser är otroligt missvisande. Detta är också problematiskt då mycket av resten av undersökningen bygger på de kategorier som etableras här.
Varför är Del 2 missvisande?
Avsnittet blandar ihop tro på begreppet ”gud” och tro på den faktiska ”entiteten gud”.
I Del 2 ställde de fem frågor till urvalsgruppen. Dessa var ifall de tror:
• på en personlig gud (10 %)
• på någon slags ande eller livskraft (22 %)
• att gud är något inom varje människa snarare än utanför (26 %)
• inte alls (17 %)
• Jag är osäker på vad jag tror på (24 %)
”Totalt uppger alltså en majoritet, nästan sex av tio, att de på ett eller annat sätt är troende.”
Slutsatsen är fel. Problemet är att i första frågan så är gud ”den faktiska entiteten gud” men i alla de andra frågorna så är ”ande”, ”livskraft” och ”gud är något inom varje människa” inte längre en fråga om faktiska entiteter utan om begrepp. Att tro på en ”mänsklig ande” eller en ”inneboende kraft” är inte att tro att det existerar övernaturliga entitet som påverkar oss människor (religiös tro). Att tro på ett begrepp är alltså inte alls samma sak som att tro på den faktiska existensen av entiteter.
Jag själv som skeptiker och ateist skulle exempelvis kunna skriva under på alla påståenden ovan utom det första och jag är definitivt inte ”troende” i någon religiös mening.
Jag har fyra i mitt tycke bättre alternativ till frågor. Tror de:
• att det finns en personlig gud
• att det finns en slags övernaturlig ande eller kraft.
• inte att det finns en personlig gud, övernaturlig ande eller kraft
• jag är osäker på vad jag tror på
Jag var tvungen att helt ta bort alternativet ”att gud är något inom varje människa snarare än utanför” (vilket 26% ansåg). Det då det är en fråga om ifall man tror att begreppet gud beskriver egenskaper inom människan, vilket jag tror att varenda ateist också hade hävdat att det gör. Att hävda att det gör dem som instämde i påståendet till religiöst troende är helt enkelt fel, det är inte en slutsats som man dra ur denna fråga.
Senare vill jag omformulera inledningarna på frågorna ifrån ”att (inte) tro på…” till ”att tro att det (inte) finns…”. De formulering som fanns med i undersökningen uppmuntrar onekligen läsaren att tolka det kommande som ”begrepp” och inte som faktiska ”entiteter”. Min formulering hade undvikit det misstaget.
Sedan anser jag att valet av ordet ”tro” i ”tro och vetenskap” är missvisande. Alla ”tror” vi – humanister, kristna som Stephen Hawking. Men det finns olika former av tro. Istället borde alltså artikeln tala om ”Religiös tro och vetenskap”.
Tack för er tid!
Med vänlig hälsning,
Eric Wadenius
Hej Eric!
Tack för dina synpunkter! Roligt att du uppskattar och intresserar dig för vår studie. Det var synd att du inte var med på VA-dagen i förrgår, så hade vi kunnat prata med varann IRL.
Att mäta ”tro” är förstås svårt. Vi valde en uppsättning alternativ efter att dels ha tittat på andra studier och dels träffat forskare i Uppsala. Av dem förstod jag att detta diskuteras ganska mycket på forskarnivå. Vissa väljer att bara fråga ”tror du på Gud?”, kort och gott, andra delar upp det på olika sätt.
Eftersom det är svårt att formulera bra alternativ har vi också – som du förstås vet eftersom du läst rapporten – ställt även andra frågor: om synen på evolution/skapelse, mening med livet, ifall själen lever vidare efter döden och religiöst beteende (gå i kyrkan och bön). Tanken med det var att få olika vinklar på vad ”tro” är och se var vi kunde hitta korrelationer.
Intressant är hursomhelst (tycker jag) att det faktiskt finns skillnader i attityder mellan dem vi kallat ”troende” och de ”icke-troende”. Och skillnader framträder oavsett om vi mäter med den trosfråga du resonerar kring eller med t.ex. evolutionsfrågan. Däremot blir korrelationerna svagare med religiösa beteenden. Inte särskilt konstigt, t.ex. med tanke på att även de som inte tror på gud går i kyrkan emellanåt.
Det exakta ordvändningarna kan man också diskutera mycket, och det gör vi naturligtvis. Det finns flera hänsyn att ta, till exempel ska det fungera att ställa frågorna i telefon om det är en sådan undersökning. Det är möjligt att de här alternativen kunde formulerats bättre, och då får väl den som vill göra det i en framtida studie.
Jag vet inte exakt vilken ”artikel” du syftar på med din andra kritik, om ”tro och vetenskap”. Är det något du hittat i rapporten eller är det en nästan-citering av rubriken på blogginlägget? Det är väl självklart att vi alla tror saker hela tiden. Men jag tror (!) att om man i en rubrik skriver ”troende” förstår nog de allra flesta att det betyder religiöst troende och inte dem som t.ex. tror att bussen går ungefär klockan sju. Men det var kanske något helt annat du menade? Förklara gärna!
Hör gärna av dig om du vill diskutera fler detaljer i rapporten.
Hej Eric!
Tack för dina synpunkter! Roligt att du uppskattar och intresserar dig för vår studie. Det var synd att du inte var med på VA-dagen i förrgår, så hade vi kunnat prata med varann IRL.
Att mäta ”tro” är förstås svårt. Vi valde en uppsättning alternativ efter att dels ha tittat på andra studier och dels träffat forskare i Uppsala. Av dem förstod jag att detta diskuteras ganska mycket på forskarnivå. Vissa väljer att bara fråga ”tror du på Gud?”, kort och gott, andra delar upp det på olika sätt.
Eftersom det är svårt att formulera bra alternativ har vi också – som du förstås vet eftersom du läst rapporten – ställt även andra frågor: om synen på evolution/skapelse, mening med livet, ifall själen lever vidare efter döden och religiöst beteende (gå i kyrkan och bön). Tanken med det var att få olika vinklar på vad ”tro” är och se var vi kunde hitta korrelationer.
Intressant är hursomhelst (tycker jag) att det faktiskt finns skillnader i attityder mellan dem vi kallat ”troende” och de ”icke-troende”. Och skillnader framträder oavsett om vi mäter med den trosfråga du resonerar kring eller med t.ex. evolutionsfrågan. Däremot blir korrelationerna svagare med religiösa beteenden. Inte särskilt konstigt, t.ex. med tanke på att även de som inte tror på gud går i kyrkan emellanåt.
Det exakta ordvändningarna kan man också diskutera mycket, och det gör vi naturligtvis. Det finns flera hänsyn att ta, till exempel ska det fungera att ställa frågorna i telefon om det är en sådan undersökning. Det är möjligt att de här alternativen kunde formulerats bättre, och då får väl den som vill göra det i en framtida studie.
Jag vet inte exakt vilken ”artikel” du syftar på med din andra kritik, om ”tro och vetenskap”. Är det något du hittat i rapporten eller är det en nästan-citering av rubriken på blogginlägget? Det är väl självklart att vi alla tror saker hela tiden. Men jag tror (!) att om man i en rubrik skriver ”troende” förstår nog de allra flesta att det betyder religiöst troende och inte dem som t.ex. tror att bussen går ungefär klockan sju. Men det var kanske något helt annat du menade? Förklara gärna!
Hör gärna av dig om du vill diskutera fler detaljer i rapporten.
Jag är katolik, och tror inte helt på forskningen. MEN inte för att min religion väger mer utan att forskning är inte helt sann. Forskning är ännu ett sätt att sätta en prislapp på något man upptäcker. Ungefär som om jag jobbade på produktutväckling på ett större företag. Forskning är inte för människans bästa längre utan för investerarens skull. Religionen har gett mig ett varmare syn och öppnare inställning till människan och kärleken ibland oss. Medans forskning skapar ett underlag för att människor gillar varandra enbart om sanning kan bevisas, inga fantasier och drömmar är godtagbara. DETTA är ETT av anledningarna till att jag hoppade av mina studier. Därför får jag sota för mitt val och lever i en grop av arbetslöshet.
Jag anses som lågutbildad och ej önskvärd i samhället. Ännu en av forskningens hårda bud till ett samhällsystem med framgångsmål. Religionen däremot önskar mig ett evigt liv med all lycka och kärlek på denna jord. Religionen förlåter också misstag jag gör för att jag ska lära mig och bli en bättre människa. Jag skulle vilja se en TENTA där fel är OK och felen kan åtgärdas.
Jag är katolik, och tror inte helt på forskningen. MEN inte för att min religion väger mer utan att forskning är inte helt sann. Forskning är ännu ett sätt att sätta en prislapp på något man upptäcker. Ungefär som om jag jobbade på produktutväckling på ett större företag. Forskning är inte för människans bästa längre utan för investerarens skull. Religionen har gett mig ett varmare syn och öppnare inställning till människan och kärleken ibland oss. Medans forskning skapar ett underlag för att människor gillar varandra enbart om sanning kan bevisas, inga fantasier och drömmar är godtagbara. DETTA är ETT av anledningarna till att jag hoppade av mina studier. Därför får jag sota för mitt val och lever i en grop av arbetslöshet.
Jag anses som lågutbildad och ej önskvärd i samhället. Ännu en av forskningens hårda bud till ett samhällsystem med framgångsmål. Religionen däremot önskar mig ett evigt liv med all lycka och kärlek på denna jord. Religionen förlåter också misstag jag gör för att jag ska lära mig och bli en bättre människa. Jag skulle vilja se en TENTA där fel är OK och felen kan åtgärdas.