Troende har lägre förtroende för forskare och mindre tillit till vetenskap och teknik. Samtidigt menar de oftare än andra att de vet bäst själv. Det visar en ny VA-studie.
VA har undersökt sambanden mellan svenskars tro, värderingar, kulturella och sociala bakgrund och deras syn på kunskap och vetenskap.
Nära åtta av tio menar att det finns fenomen som vetenskapen aldrig kommer att kunna förklara. Drygt fyra av tio instämmer i att ”den bästa kunskapen finner man om man lyssnar inåt” och tre av tio i att ”det är bättre att lita till sin egen erfarenhet än till forskningen”. Troende uttrycker oftare än andra en ovetenskaplig syn på kunskap.
− Resultaten är en varningsklocka. Vad betyder en sådan inställning när man t.ex. ska bestämma huruvida man ska vaccinera sig mot svininfluensa, säger Karin Hermansson, utvecklingschef VA, som ansvarar för studien.
Inte oväntat påverkar tro och religiositet synen på forskning om teologi och religion i positiv riktning medan forskning om evolutionsbiologi värderas lägre av troende än andra. De som tror att en högre makt var involverad i människans uppkomst anser oftare än andra att vetenskap och teknik är för svårt att förstå.
− Men troende är inte en homogen grupp. I många fall är skillnaderna minst lika stora mellan människor med olika utbildningsnivå och social bakgrund som mellan dem med olika livsåskådning, säger Karin Hermansson.
43 procent av svenskarna anser att en religiös tro och en vetenskaplig syn på tillvaron går att förena, medan 47 procent inte anser det. Sju av tio troende anser att de båda är förenliga medan sju av tio icke troende tvärtom menar att de omöjligt kan förenas.
Det finns en tydlig koppling mellan förtroende för forskare och förtroende för olika samhällsinstitutioner. Även de som är tillfreds med sig själva och sina liv har högre tilltro till vetenskapen, liksom de som regelbundet skänker pengar till hjälporganisationer.
Naturligt nog vill de med förtroende för forskning satsa mer av samhällets resurser på forskning.
− Men personligt intresse har starkast samband med satsningsvilja. Sådant som berör människor direkt i vardagen anser de är viktigast att forska om, säger Karin Hermansson.
Rapporten Vetenskap att tro på?
Käll- och litteraturförteckning, frågor i och bakgrund till studien
Cissi Askwall
