Darwindag på Stockholms universitet

Jag har tillsammans med en hel massa gymnasister i Aula Magna på Stockholms universitet i dag lyssnat på tre föredrag om Darwin och evolutionen.

Gymnasisterna har inbjudits till denna dag för att fira Darwin, få lära sig mer om evolutionen och kanske också för att eventuellt lockas att börja plugga på SU så småningom.

Under förmiddagen har jag lyssnat på Patrik Lindenfors, evolutionsbiolog på SU, Johan Ehrlén, botanikprofessor, SU, och Åsa Nilsonne, psykiater och professor i medicinsk psykologi på KI. Parallellt gick tre andra föredrag, av Niklas Janz, docent i ekologi, Birgitta Tullberg,  professor i zoologi och Lars Werdelin, docent och intendent vid Naturhistoriska Riksmuseet.

Lindenfors talade om Darwin som person, hans upptäckter och vilka våndor han fick över det han kom på. Han visade också på ett mycket pedagogiskt sätt varför religiösa skapelseberättelser inte funkar som vetenskapliga teorier och lanserade papperskorgen som forskarens viktigaste verktyg: En teori måste kunna testas och kasseras om vi får ny kunskap som fäller den. Men en helig skrift får man inte kasta!

Ehrlén berättade om växternas evolutionära anpassning och deras dilemma att å ena sidan vara synliga för att bli pollinerade och å andra sidan undvika att ätas upp.

Nilsonne berättade om sjukdomar och hur vi successivt genom allt mer kunskap och forskning har förstått mer och mer om varför vi får dem. Och hur detta genom att ha ett evolutionärt perspektiv blir helt begripligt!

Efter föredragen vidtog panelsamtal med de sex forskarna. Med programmet hade de deltagande skolorna fått tips på frågor att diskutera före eller efter dagen. En av dem är ”Det kommer nya forskningsresultat hela tiden. Varför ska vi lita på vetenskapen?” Den frågan tog Hanna Zetterberg Struwe, som modererade samtalet, upp och ställde som första fråga till forskarpanelen.

Det handlar om att inse att vetenskapen utvecklas hela tiden men att vi måste använda den för tillfället bästa möjliga tillgängliga kunskapen, menade Lindenfors. Tullberg å sin sida höjde ett varnande finger för att journalisterna sätter rubrikerna och att det är viktigt att tänka kritiskt och försöka se efter vad forskarna egentligen sagt.

En spännande fråga som kom från eleverna i publiken handlade om ifall och i så fall hur människan kommer att förändras i och med klimatförändringen. Kommer vi att utvecklas till vattendjur när isarna smälter? Werdelin berättade att vi nu tack vare kartläggningen av det mänskliga genomet vet att människan idag utvecklas snabbare än någonsin pga alla förändringar vi själva gör av vår miljö genom gifter, hormonpreparat, mm.

Också frågor om genmodifiering och huruvida vi främjar ”dåliga gener” genom att rädda svårt sjuka till livet. Åsa Nilsonne värjde sig för uttrycket ”dåliga gener” och utbrast Vi ska inte vara så rädda för gener! De är som mikrofoner – lyssnar på omgivningen!

En mycket intressant dag. Jag hoppas att den stimulerar till spännande diskussioner i och utanför klassrummen efteråt!