Om en vecka är det dags igen (om planeringen håller)! Christer Fuglesang ska upp i rymden och promenera. Han är lastningsansvarig och ska bl.a. få med sig en ammoniaktank som enligt ett inslag jag såg på på tv härom dagen är den tyngsta pryl någon någonsin hanterat därute i tyngdlösheten. Han kommer, om allt går som det ska, vara den europé som gjort flest rymdpromenader!
Visst borde det råda en viss EUfori inför detta – särskilt som Sverige när detta sker är EUs ordförandeland och allt? Vi skulle väl kunna använda detta för att ta Sverige, rymdforskningen och EU till nya höjder? Astronomiår är det ju också (fast på den sajten hittar jag inget om Fuglesangs resa).
Nja, det tycks inte råda någon verklig rymdfeber. Det var mer tryck i medierna förra gången (december 2006), om min minnesbild stämmer. Fast kanske drar det igång nu sista veckan? I dag går Christer i karantän, och då ska han börja spela schack med allmänheten via DN! Han hoppas att det är ett sätt att engagera fler för rymden, säger han i intervjun i dagens DN.
Jag är dessvärre inte så optimistisk om att det ska fungera. För trots att det var massor av skriverier och jippon kring den första rymdfärden såg vi faktiskt ingen som helst ”fuglesangeffekt” vad gäller människors intresse för att satsa statliga pengar på rymdforskning. Sedan 2006 ligger andelen som anser det vara ganska eller mycket viktigt att i Sverige satsa på världsbästa forskning om rymden stabilt runt 25 procent, vilket är lägre än 2004 då andelen var 34 procent. Det är bara forskning inom filosofi och religion som har lägre intresse bland svenskarna. (För kompletta siffror, se: Vetenskapen i Samhället, VA-rapport 2009:1)
Varför är entusiasmen så låg inför rymdprojekten? Är den lika låg i andra länder? Esther skrev tidigare i somras om de brittiska diskussionerna kring att sända upp fler astronauter i rymden. Men jag vet inte om det finns några siffror på intresset för rymdforskning hos britterna. Kommer Christers schackspel och nya rymdpromenader att ha någon effekt på svenskarnas intresse för rymdforskning den här gången? Därom vet vi intet, men jag skulle gärna hitta jämförbara siffror från andra länder, och det ska bli intressant att följa vad som händer här i Sverige.
En intressant sak med just frågan om rymdforskning är att det är det enda område vi hittills sett där ungdomar anser vara viktigare än vuxna. 11 procent av 15-19-åringarna i den senaste mätningen ansåg rymdforskning mycket viktigt, mot 5 procent av dem som fyllt 20. Ju äldre man blir, desto mindre viktig tycker man att rymdforskningen är (omvänt förhållande jämfört med t.ex. cancer- eller reumatismforskning).
Den intresserade kan följa äventyret på olika sätt, till exempel på en blogg som man når via svenska Astrowebb, där det också finns nyheter om uppskjutningen och förberedelserna. ESA, European Space Agency, skriver om den planerade färden. NASAs hemsida är förstås också en spännande källa till information och bilder om STS-128, som det aktuella uppdraget heter. En rolig grej som NASA har är ”Astronomy picture of the day”, där det finns fascinerande bilder med tillhörande förklaringar. Kanske får vi se en bild på Christer och hans schackpjäser där om ett par veckor?
DN 9/5 1993 ”Schack är ett internationellt språk” ! Stockholms SF 2008
”Schack är ett geometriskt språk” = geometriska figurer (schackpjäser) flyttas på en plan yta !
Instruktioner i startpaket till Schack-4:n ” När har du (syftar till elever i skolans fjärde klass) lärt dig ett nytt språk så lätt ” ?
Vad är ett språk för något ? Rymdschack handlar om att få informationen (spårk) att fungera mellan Fuglesang och jorden. Det som inte fungerar mellan rymdstationen och andra planeter ! Vetenskapens största dilemma!
DN 9/5 1993 ”Schack är ett internationellt språk” ! Stockholms SF 2008
”Schack är ett geometriskt språk” = geometriska figurer (schackpjäser) flyttas på en plan yta !
Instruktioner i startpaket till Schack-4:n ” När har du (syftar till elever i skolans fjärde klass) lärt dig ett nytt språk så lätt ” ?
Vad är ett språk för något ? Rymdschack handlar om att få informationen (spårk) att fungera mellan Fuglesang och jorden. Det som inte fungerar mellan rymdstationen och andra planeter ! Vetenskapens största dilemma!