”Teknik, nej tack!”

De flesta av dem som går ut nionde klass i år ser teknik som ett lågstatusämne. Men bättre lärare och fler laborationer skulle kunna höja intresset. Det är kontentan av en ny attitydundersökning som Teknikdelegationen låtit göra.

”Teknik är ett ”lågprofilämne”. Eleverna uppfattar ämnet som luddigt och att pedagogiken brister.” Ungefär så sade Peter Larsson, ledamot av Teknikdelegationen och samhällspolitisk direktör på Sveriges Ingenjörer, i onsdags. Det var på ett seminarium anordnat av Teknikdelegationen där undersökningen presenterades.

Resultaten kommer från en webbenkät som 500 ungdomar har svarat på i vår. Samtidigt har de uppgett vad de valt för gymnasieprogram. Bara runt 7 procent valde Tekniskt program, både av niorna i undersökningen och totalt sett.

Få ser någon nytta med teknik kopplat till sin utbildning eller sitt yrkesval. Bara en av fyra vill jobba med något som har med teknik att göra medan så många som hälften faktiskt tycker att teknik i sig är viktigt.

Men könsskillnaderna är jättestora. Medan killarna generellt tycker att teknik är roligt och viktigt, ser tjejerna inte alls samma nytta. Och jämfört med andra skolämnen hamnar teknik långt ned på listan över viktiga ämnen, i klass med lägst rankade religionskunskap, bild och slöjd. Viktigast anses kärnämnena svenska, matematik och engelska vara.

Teknik utmärker sig däremot inte som vare sig roligare eller tråkigare än andra ämnen. Matte hamnar på samma nivå. Sex av tio tycker att de lyckas bra med matten i skolan och på frågan ”Är matte svårt?” svarar de flesta glädjande nog nej.

För att göra teknikämnet mer intessant föreslår eleverna själva fler praktiska moment, lärare som förklarar på ett bättre och roligare sätt och att undervisningen kopplas till teknik som man använder i vardagen.

Det vanligaste skälet till att inte ha valt ett tekniskt gymnasieprogram är helt enkelt att man inte är intresserad av teknik. Av dem som inte har valt tekniskt program trots att de är intresserade av teknik är den vanligaste orsaken att de inte tror sig ”passa i en sådan klass”. Är det månne ”nördiga” klasskompisar eller själva ”nördstämpeln” man vill undvika? Mellan raderna på undersökningen tycker jag att sådana fördomar skymtar.

Ungdomar värderar högt att tjäna mycket pengar och att arbeta med människor. Men niorna tror inte att teknisk utbildning leder till det trots att många av dagens storföretagsledare är ingenjörsutbildade och trots att Nobelpris ju utdelas till de allra mest framgångsrika forskarna. Eller som Anders Karlsson, professor och teknisk-vetenskaplig attaché i Tokyo, uttryckt det: ”As a researcher, you get to stimulate your mind to try and find things out, play around with the latest technology and meet interesting people from all over the world”.

Eftersom antalet gymnasister kommer att minska med med mer än en fjärdedel de närmaste tio åren riskerar Sverige kompetensbrist. Samtidigt står industrin inför stora pensionsavgångar och allvarligast blir bristen på naturvetare och ingenjörer. Så sammanfattade Teresa Jonek, huvudsekreterare i Teknikdelegationen, läget på seminariet.

Teknikdelegationens uppdrag är just att vända den negativa trenden genom att kartlägga behovet av arbetskraft inom matematik, naturvetenskap, teknik och IT, och att öka intresset för högskoleutbildningar inom de områdena. Frågan är hur det ska gå till?

Kan kampanjer som visar på de många möjligheterna för NT-utbildade övertyga de unga? En sådan har för övrigt just sjösatts för IT-utbildningar, kampanjen Välj IT, som dock inte Teknikdelegationen utan IT&Telekomföretagen ligger bakom. Eller ska man följa niornas egna råd om bättre pedagogik och mer praktiska moment i skolundervisningen? Förmodligen behövs både och.