Forskarbesök i skolan och studiebesök på forskarnas institutioner. Så arbetar Forskningsnätet Skåne för att stärka banden mellan gymnasieskolan och forskarvärlden. Verksamheten har pågått sedan 2000 och nu sprids idén till fler skolor.
– Att veta lite om forskning är en del av den allmänna medborgarkunskapen. Forskning har ju stor inverkan på alla människors liv, säger initiativtagaren Olle Alexandersson.
– Vi får en massa information om forskning via medierna och det är inte så dumt att kunna sätta in den i ett sammanhang. Alla vuxna deltar ju indirekt i politiska beslut som gäller forskning. Det är också bra om fler lär sig skilja mellan bra och dålig vetenskap och mellan vetenskap och pseudovetenskap.
Forskningsnätet bjuder in forskare att hålla föredrag och medverka i seminarier och lärarfortbildning på skolorna. Forskarledda kurser för elever anordnas också, till exempel om vetenskapliga metoder, liksom studiebesök på forskningsinstitutioner och forskningsbaserade företag. Sedan starten har nästan 150 aktiviteter ägt rum med uppåt ett par hundra medverkande.
– Vi samarbetar med forskare från flera universitet och högskolor, inte enbart de skånska, så Forskningsnätet är ett nätverk även i den meningen, säger Olle Alexandersson, kommunikationskonsult och Forskningsnätets verksamhetsledare sedan bildandet.
Starten skedde vid millennieskiftet på Österlengymnasiet i Simrishamn. Sedan 2008 ingår ytterligare två skolor – Skolstaden i Helsingborg och S:t Petri skola i Malmö – och det Sydskånska gymnasieförbundet i nätverket. Det är skolornas önskemål som driver Forskningsnätet.
– Det skiljer verksamheten från de flesta högskolors samverkansaktiviteter, som mest drivs av forskarnas intressen.
Olle Alexandersson menar att verksamheten ligger i tiden. Han nämner de gymnasiala spetsutbildningarna som snart drar igång och som innebär att gymnasieelever kan tjuvstarta sin universitetsutbildning.
– I båda fallen handlar det om att stärka kontakterna mellan högskola och gymnasium. Men spetsutbildningarna går på djupet och kommer att nå förhållandevis få medan Forskningsnätet vill skapa överblick och allmän förståelse för forskning hos alla elever.
Nätverket anordnar aktiviteter inom alla typer av vetenskap, exempelvis modern fysik, astronomi, lingvistik, kognitionsforskning och islamologi. Aktiviteterna avpassas efter gymnasieutbildningens inriktning.
– Vi har haft forskning om effektivare bilmotorer för elever på fordonsprogrammet och måltidsforskning för hotell- och restaurangelever. På sistone har vi tagit upp lyckoforskning, finanskriser och tillämpad matematik. Närmast på programmet står bland annat detaljhandelsforskning, nazism och folkmord, EU och sexologi, berättar Olle Alexandersson.
Det viktigaste att förmedla är att allt en forskare påstår måste kunna beläggas och att forskningen drivs av ett ständigt ifrågasättande.
– Alla behöver förstå att vetenskapen inte levererar eviga sanningar utan att nya observationer och nya tolkningar ständigt kommer att förändra den kunskapsbild man har för ögonblicket, säger Olle Alexandersson.
Forskarna är genomgående mycket positiva till att besöka skolans värld.
– De inser betydelsen av att väcka intresse för olika forskningsområden, att det kan bidra till att ge gymnasiepluggandet både mening och riktning, säger Olle Alexandersson, som egentligen anser att forskarkontakterna borde börja mycket tidigare än så.
Trots att alla parter verkar vara nöjda med Forskningsnätet är finansieringen ett problem. Men tack vare ekonomiskt stöd från Sparbanksstiftelsen Skåne och Region Skåne har nätverket kunnat växa det senaste året.
– Skolor har väldigt lite pengar, om ens några alls, för sådan här verksamhet. Det hoppas vi ska ändras i framtiden, avslutar Olle Alexandersson.
Cissi Askwall
