Häromsistens utspelades följande konversation hemma hos mig:
– Mamma, vad handlar boken med den flygande bebisen om?
– Ehhh… va? Jaha! Jo, den handlar om hur lärarskolan, du vet skolan där dom som ska lära sig att bli lärare går, ska bli bättre.
– Jaha…. men varför flyger bebisen?
– Jaaaa… jag vet inte riktigt…
Nej, jag måste erkänna att jag gick bet på att förklara symboliken i framsidesillustrationen till betänkandet ”En hållbar lärarutbildning”. Det är en bild av Marie-Louise Ekman, betitlad ”Fastbundna lampor och en flygande baby”. Kanske kan någon hjälpa mig?
Själv har jag ägnat mig åt innehållet innanför pärmen, och i går skickade vi in ett yttrande över betänkandet från VA.
VAs studier visar att många lärare upplever ett stort avstånd till forskarvärlden, och att forskningen är för abstrakt för att passa skolans verklighet. Vi fann också att många lärarstudenter aldrig har kontakt med forskare – trots att de befann sig på en högskola!
Utredaren Sigbrit Franke föreslår ett antal åtgärder för att stärka det vetenskapliga förhållningssättet hos blivande lärare, som exempelvis kombinations- och utbytesanställningar för lärare vid lärarutbildningarna för att på så sätt stärka forskningsanknytningen. Det är bra, men VA anser att det finns ännu mer att göra för att stärka utbytet och dialogen med forskningen hela vägen ut i skolans verklighet. Det räcker inte med att lärarna på lärarhögskolan har kontakter med forskare och forskning. Även lärare i grund- och gymnasieskolan behöver ha sådana kontakter. För att åstadkomma det bör kontakten grundläggas redan i lärarutbildningen.
VA föreslår därför aktiviteter i lärarutbildningen som erbjuder kontakt med forskare inom både de egna undervisningsämnena och sådana man inte själv ska undervisa i. Utbyte med forskare inom utbildningsvetenskap och pedagogik behövs också. Slutligen föreslår vi starkare incitament för både blivande och redan praktiserande lärare att genomgå forskarutbildning.
Kommentarer om “Flygande bebisar yttrar vi oss inte om”
Det kanske är någon som är i färd med att kasta ut babyn med badvattnet, allt medan alla upplysningstendenser (lamporna) är fastlåsta? 😉 Nej, jag begriper inte heller…
Förr när de flesta av forskningens resultat var inlåsta i universitetsbiblioteken (i pappersform; tidskrifter och böcker) måste det ha varit mycket svårare att hålla kontakt med forskningen, när man examinerats och inte längre fysiskt befann sig i närheten. Just den muren har väl delvis raserats, i och med internet och open access-rörelsen, men jag kan tänka mig att ovanan delvis lever kvar. Även om grundproblemet nog är att lärarstuderande inte får någon forskningskontakt ens under studietiden.
Men det problemet är inte unikt för lärarutbildningen – och att ha kontakt med en forskare är inte heller samma sak som att ha kontakt med forskningen hon/han utför. Jag har haft många forskande föreläsare, men i de flesta fallen har jag inte fått någon som helst aning om vad de sysslar med när de inte står framför svarta tavlan…
Nej, det har du förstås rätt i. Jag hade inte heller särskilt mycket koll på den forskning som mina föreläsare på grundutbildningen ägnade sig åt när de inte undervisade. Men jag visste att det bedrevs forskning runtom i huset, jag gick förbi labb, mätutrustningar mm, och jag hade en hum om att de som forskade i de där labben var samma (högst normala, oftast) människor som de som gick omkring i korridorerna. Den ”avdramatisering” som det innebar gjorde det förmodligen mindre svårt och okänt den dagen jag faktiskt ville fråga något om forskningen också. På samma sätt kanske ökade kontakter med forskare och forskning under lärarutbildningen skulle kunna leda till att aktiva lärare upplever barriären mot att ta kontakt med akademin som mindre oöverstiglig?
Det kanske är någon som är i färd med att kasta ut babyn med badvattnet, allt medan alla upplysningstendenser (lamporna) är fastlåsta? 😉 Nej, jag begriper inte heller…
Förr när de flesta av forskningens resultat var inlåsta i universitetsbiblioteken (i pappersform; tidskrifter och böcker) måste det ha varit mycket svårare att hålla kontakt med forskningen, när man examinerats och inte längre fysiskt befann sig i närheten. Just den muren har väl delvis raserats, i och med internet och open access-rörelsen, men jag kan tänka mig att ovanan delvis lever kvar. Även om grundproblemet nog är att lärarstuderande inte får någon forskningskontakt ens under studietiden.
Men det problemet är inte unikt för lärarutbildningen – och att ha kontakt med en forskare är inte heller samma sak som att ha kontakt med forskningen hon/han utför. Jag har haft många forskande föreläsare, men i de flesta fallen har jag inte fått någon som helst aning om vad de sysslar med när de inte står framför svarta tavlan…
Nej, det har du förstås rätt i. Jag hade inte heller särskilt mycket koll på den forskning som mina föreläsare på grundutbildningen ägnade sig åt när de inte undervisade. Men jag visste att det bedrevs forskning runtom i huset, jag gick förbi labb, mätutrustningar mm, och jag hade en hum om att de som forskade i de där labben var samma (högst normala, oftast) människor som de som gick omkring i korridorerna. Den ”avdramatisering” som det innebar gjorde det förmodligen mindre svårt och okänt den dagen jag faktiskt ville fråga något om forskningen också. På samma sätt kanske ökade kontakter med forskare och forskning under lärarutbildningen skulle kunna leda till att aktiva lärare upplever barriären mot att ta kontakt med akademin som mindre oöverstiglig?
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may affect your browsing experience.
Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. These cookies ensure basic functionalities and security features of the website, anonymously.
Cookie
Varaktighet
Beskrivning
cookielawinfo-checkbox-analytics
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Analytics".
cookielawinfo-checkbox-functional
11 months
The cookie is set by GDPR cookie consent to record the user consent for the cookies in the category "Functional".
cookielawinfo-checkbox-necessary
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookies is used to store the user consent for the cookies in the category "Necessary".
cookielawinfo-checkbox-others
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Other.
cookielawinfo-checkbox-performance
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Performance".
viewed_cookie_policy
11 months
The cookie is set by the GDPR Cookie Consent plugin and is used to store whether or not user has consented to the use of cookies. It does not store any personal data.
Functional cookies help to perform certain functionalities like sharing the content of the website on social media platforms, collect feedbacks, and other third-party features.
Performance cookies are used to understand and analyze the key performance indexes of the website which helps in delivering a better user experience for the visitors.
Analytical cookies are used to understand how visitors interact with the website. These cookies help provide information on metrics the number of visitors, bounce rate, traffic source, etc.
Advertisement cookies are used to provide visitors with relevant ads and marketing campaigns. These cookies track visitors across websites and collect information to provide customized ads.
Det kanske är någon som är i färd med att kasta ut babyn med badvattnet, allt medan alla upplysningstendenser (lamporna) är fastlåsta? 😉 Nej, jag begriper inte heller…
Förr när de flesta av forskningens resultat var inlåsta i universitetsbiblioteken (i pappersform; tidskrifter och böcker) måste det ha varit mycket svårare att hålla kontakt med forskningen, när man examinerats och inte längre fysiskt befann sig i närheten. Just den muren har väl delvis raserats, i och med internet och open access-rörelsen, men jag kan tänka mig att ovanan delvis lever kvar. Även om grundproblemet nog är att lärarstuderande inte får någon forskningskontakt ens under studietiden.
Men det problemet är inte unikt för lärarutbildningen – och att ha kontakt med en forskare är inte heller samma sak som att ha kontakt med forskningen hon/han utför. Jag har haft många forskande föreläsare, men i de flesta fallen har jag inte fått någon som helst aning om vad de sysslar med när de inte står framför svarta tavlan…
Nej, det har du förstås rätt i. Jag hade inte heller särskilt mycket koll på den forskning som mina föreläsare på grundutbildningen ägnade sig åt när de inte undervisade. Men jag visste att det bedrevs forskning runtom i huset, jag gick förbi labb, mätutrustningar mm, och jag hade en hum om att de som forskade i de där labben var samma (högst normala, oftast) människor som de som gick omkring i korridorerna. Den ”avdramatisering” som det innebar gjorde det förmodligen mindre svårt och okänt den dagen jag faktiskt ville fråga något om forskningen också. På samma sätt kanske ökade kontakter med forskare och forskning under lärarutbildningen skulle kunna leda till att aktiva lärare upplever barriären mot att ta kontakt med akademin som mindre oöverstiglig?
Det kanske är någon som är i färd med att kasta ut babyn med badvattnet, allt medan alla upplysningstendenser (lamporna) är fastlåsta? 😉 Nej, jag begriper inte heller…
Förr när de flesta av forskningens resultat var inlåsta i universitetsbiblioteken (i pappersform; tidskrifter och böcker) måste det ha varit mycket svårare att hålla kontakt med forskningen, när man examinerats och inte längre fysiskt befann sig i närheten. Just den muren har väl delvis raserats, i och med internet och open access-rörelsen, men jag kan tänka mig att ovanan delvis lever kvar. Även om grundproblemet nog är att lärarstuderande inte får någon forskningskontakt ens under studietiden.
Men det problemet är inte unikt för lärarutbildningen – och att ha kontakt med en forskare är inte heller samma sak som att ha kontakt med forskningen hon/han utför. Jag har haft många forskande föreläsare, men i de flesta fallen har jag inte fått någon som helst aning om vad de sysslar med när de inte står framför svarta tavlan…
Nej, det har du förstås rätt i. Jag hade inte heller särskilt mycket koll på den forskning som mina föreläsare på grundutbildningen ägnade sig åt när de inte undervisade. Men jag visste att det bedrevs forskning runtom i huset, jag gick förbi labb, mätutrustningar mm, och jag hade en hum om att de som forskade i de där labben var samma (högst normala, oftast) människor som de som gick omkring i korridorerna. Den ”avdramatisering” som det innebar gjorde det förmodligen mindre svårt och okänt den dagen jag faktiskt ville fråga något om forskningen också. På samma sätt kanske ökade kontakter med forskare och forskning under lärarutbildningen skulle kunna leda till att aktiva lärare upplever barriären mot att ta kontakt med akademin som mindre oöverstiglig?