Vetenskap för alla och banbrytande frontforskning. Forskare från alla vetenskapsområden, från många länder, i alla åldrar – det är ESOF.
Möten – utbyten av idéer och perspektiv mellan såväl forskare som andra forskningsintresserade – är kärnan i European Science Open Forum. Konferensen arrangerades första gången i Stockholm 2004. Andra upplagan, ESOF2006, hölls i München i juli och var en inspirerande plats för möten.
Science Biergarten var en perfekt arena. Under skuggande höga träd uppstod mängder av gränsöverskridande diskussioner i alla tänkbara ämnen. Här arrangerades också Pretzel with the Prof, informella lunchsamtal mellan unga doktorander och framstående professorer.
”Social events” är viktiga för att främja en öppen atmosfär. De var en viktig ingrediens, inte främst tack vare intressanta och trevliga platser (Flugwerft Schleissheim var spännande) eller delikat mat och förnämlig underhållning (förvisso högt uppskattat) – utan därför att de ger ypperliga möjligheter att ströva runt och samtala. Tillfälliga diskussioner om oväntade frågor mellan människor som inte anat att de hade gemensamma intressen, har långsiktigt stor betydelse. Utställningen med informella presentationer och miniseminarier var ett annat bra forum får sådana kontakter.
Programmet innehöll ett imponerande antal föredrag och seminarier inom ett brett spektrum av teman. Plenarföredragen var oftast briljanta översikter presenterade av excellenta specialister. Föredragen om t.ex. biobanker, nanoteknologi, språkinlärning och obegripliga ämnen som strängteori och svarta hål fascinerade och var faktiskt begripliga även för lekmän.
Det aktuella och berörande föredraget om islam och vetenskap av Sadik Al-Azam, som satt fast i krigets Libanon, lästes upp. Det gav också i blixtbelysning en illustration av forskares situation och av behovet av mer samspel och dialog mellan forskning och samhälle.
Många parallella sessioner erbjöd utmärkta presentationer om intressanta ämnen av alla de slag, från peer reviews och klimatförändringar till “Meeting of Minds” och vetenskapsjournalistik. Mycket var av hög klass men det finns också utrymme för förbättringar.
Nästa ESOF borde rymma fler seminarier och dialoger om tvärvetenskapliga ämnen och om aktuella forskningspolitiska frågor. Och mer borde definitivt göras för att stimulera till verkliga dialoger och diskussioner på seminarierna. Alltför många talare höll långdragna föreläsningar utan utrymme för kommentarer från publiken eller ens från övriga paneldeltagare.
I Münchens stadskärna erbjöd vetenskapsfestivalen Wissenschaftsommer massor av inspirerande aktiviteter. Mängder av barn var förstås där. Däremot såg jag nästan inga ungdomar. Inte heller verkade de öppna föredragen locka andra än konferensdeltagarna. Men jag hoppas att jag har fel!
Konferensens deltagare var främst forskare och forskningsadministratörer – viktiga målgrupper. Men politik, näringsliv och allmänheten var dåligt representerade. Det är väsentligt att ESOF kan attrahera även de kategorierna nästa gång.
Att få många fler människor att tycka att vetenskap är attraktivt, intressant och viktigt är det långsiktiga syftet med ESOF. Har de två forumen i Stockholm och München lyckats med det? Man kan ju alltid önska mer – men jag tycker att konferensen tagit viktiga steg i den riktningen och ser fram emot ESOF2008 i Barcelona.
Camilla Modéer
