Pressmeddelande Stockholm den 4 juli 2006
Två av tre politiker söker information om forskningsresultat för att underbygga politiska beslut. Framför allt använder de rön från humaniora och samhällsvetenskap. Samtidigt anser politikerna att medicinsk forskning har störst betydelse för samhällsutvecklingen. Det visar en ny studie från Vetenskap & Allmänhet, VA.
Så gott som alla politiker har stort förtroende för forskare vid högskolor och tre av fyra har det även för företagsforskare. Politikerna anser – i betydligt högre grad än allmänheten – att forskningen har goda möjligheter att öka den ekonomiska tillväxten, liksom att bromsa klimatförändringarna.
VA har låtit Synovate Temo intervjua 595 riksdagsledamöter och kommunpolitiker om hur de ser på vetenskap och forskare. I studien ingår också en analys av vetenskapligt relaterat innehåll i riksdagspartiernas och ungdomsförbundens medlemstidningar och boken Kunskapsbiten där 18 politiker och forskare ger sina perspektiv på relationen vetenskap – politik.
Hela 86 procent av politikerna menar att medicin har stort inflytande på samhällsutvecklingen, följt av teknik- och naturvetenskap (74 procent) medan bara 39 procent anser att humaniora och samhällsvetenskap har det. Den politik som influeras mest av forskningsresultat anser politikerna följdriktigt är hälso- och sjukvårdspolitik, följt av miljö- och energipolitik.
Men paradoxalt nog söker politikerna sällan kunskap inom de vetenskapsområden som de själva menar har störst påverkan. Bara 16 procent anger att de ofta nyttjar medicinska forskningsresultat, 21 procent resultat från teknik- och naturvetenskap och 33 procent resultat från humaniora och samhällsvetenskap. I partiernas tidningar behandlas heller nästan aldrig medicin, naturvetenskap och teknik, medan samhällsvetenskap och humaniora förekommer desto oftare.
– Förmodligen finns ett samband med att politiker oftast har samhällsvetenskaplig utbildning. Kanske är kunskaper inom andra discipliner därför svårare att hitta – och förstå, säger Karin Hermansson, utvecklingschef VA, som ansvarat för studien.
Tre av tio politiker tycker inte alls att forskarna kommunicerar tillräckligt med allmänheten om sin forskning. De allra flesta politiker har själva kontakter med forskare och två av tre har goda erfarenheter av kontakterna. Men Internet är politikernas viktigaste kunskapskälla. Studien pekar mot att forskare och politiker talar olika språk, har olika synsätt och alltför sällan möts.
– Slutsatsen är att nya mötesformer och fler mötesplatser behövs, liksom bättre och mer lättillgängliga beskrivningar av forskningsresultat, säger Camilla Modéer, generalsekreterare VA.
Resultaten diskuteras på ett lunchseminarium i Visby den 4 juli där Ingvar Carlsson, Gustav Fridolin, Sören Holmberg, Sven Otto Littorin, Jan Lundberg, Harriet Wallberg-Henriksson, Bengt Westerberg och Majléne Westerlund Panke medverkar.
Läs mer:
Camilla Modéer, generalsekreterare Vetenskap & Allmänhet, tel: 070-568 80 94 08-791 29 68
Karin Hermansson, utvecklingschef Vetenskap & Allmänhet tel: 070-867 66 77 08-611 30 47
Vetenskap & Allmänhet vill främja dialog, öppenhet och förståelse mellan allmänhet – särskilt unga – och forskare. Föreningen arbetar för att åstadkomma samtal i nya former på oväntade arenor om konkreta frågor som engagerar. Medlemmar är en rad organisationer, myndigheter, företag och individer. Se även www.v-a.se
Vetenskap & Allmänhet VA Box 5073 102 42 Stockholm Besöksadress Grev Turegatan 14 Tel 08 791 29 00 Fax 08 611 56 23 E-post info[@]v-a.se www.v-a.seBankgiro 5507-7150 Plusgiro 4061185-7 Organisationsnummer 802412-5281
