Sju av tio européer menar att gemensam forskning på EU-nivå blir allt viktigare. Sex av tio anser att EU borde satsa mer pengar på forskning. Det visar två nya Eurobarometrar där medborgare i 32 europeiska länder har tillfrågats.
Européer har generellt sett stort förtroende för vetenskap och teknik. 87 procent instämmer i att vetenskap och teknik har förbättrat deras livskvalitet och 77 procent tror på ännu bättre livskvalitet för kommande generationer. En del påpekar samtidigt att utvecklingen kan medföra negativa effekter för t.ex. miljö och sysselsättning. Generellt sett är medborgarna i de nyaste EU-länderna mest positiva.
Den största skillnaden jämfört med motsvarande opinionsmätningar för fem år sedan är att kunskapen om vetenskap har stigit märkbart i de flesta EU-länder. Några nya tekniker möts dock med skepsis. Över hälften menar t.ex. att mat som framställts av genetiskt modifierade organismer är farlig.
Två tredjedelar instämmer i att Europas ekonomi bara kan bli mer konkurrenskraftig genom att utnyttja avancerad teknik. Lika många menar att vetenskap och teknik har en avgörande roll för industriell utveckling. Men synen på forskning varierar en hel del mellan länderna.
Kunniga svenskar
Svenskarna utmärker sig på flera sätt. Vi svarar oftast av alla nationaliteter rätt på vetenskapliga påståenden av typen ”Jorden rör sig kring solen” – rätt eller fel. Vi besöker i högst utsträckning vetenskapliga och tekniska museer och science centers.
Störst andel svenskar instämmer i att skolans lektioner i naturvetenskap inte är tillräckligt attraktiva. Och lägst andel svenskar håller med om att européer inte borde bekymra sig så mycket om de etiska aspekterna av vetenskap och teknik. VA kommer under sommaren att djupare analysera undersökningsresultaten ur ett svenskt perspektiv.
En stor majoritet av européerna anser att länderna i Europa borde samarbeta mer inom forskning, Man förväntar sig också att mer pengar satsas, både på nationell och europeisk nivå, och att forskningen koordineras bättre.
– De här resultaten kommer mycket lägligt – just när våra politiska ledare diskuterar budgeten för EU:s forskningsprogram 2007–2013, kommenterar Janez Potoènik, EU:s forskningskommissionär.
Svårtillgängliga forskare
Men det finns fortfarande en klyfta mellan vetenskap och samhälle. Européerna anser sig vara dåligt informerade och inte särskilt involverade i frågor som rör vetenskap och teknik. Svenskarna tillhör dem som instämmer oftast i påståendet att forskare inte anstränger sig tillräckligt för att informera allmänheten om sitt arbete.
– Resultaten visar att vetenskapen behöver bli mer tillgänglig och att det är viktigt att främja dialog mellan forskare och allmänhet, säger Camilla Modéer, generalsekreterare VA.
En del kritiserar forskarnas sätt att förklara sina forskningsresultat på. Men européerna är i huvudsak positiva till forskarnas betydelse för samhället. Hela tre fjärdedelar vill också att politikerna i högre utsträckning ska ta till sig vetenskapsmännens råd.
Cissi Askwall
Hela undersökningarna kan laddas ner från http://europa.eu.int/comm/public_opinion
