Pressmeddelande Stockholm den 15 november 2002
Nio av tio svenskar har stort förtroende för forskning. Samtidigt finns en utbredd kritik mot svårbegriplighet och fartblinda forskare. Det visar studier som den nystartade föreningen Vetenskap & Allmänhet, VA, har genomfört och som presenteras i dag.
– Resultaten är komplexa. Å ena sidan är människor mycket intresserade av forskning och tror att forskningen kan ge oss högre livskvalitet. Å andra sidan är många skeptiska till hur forskarna arbetar och menar att de har makt som gör dem farliga. Slutsatsen är att en ökad dialog mellan vetenskapssamhället och allmänheten är nödvändig, säger Camilla Modéer, VAs generalsekreterare.
Föreningen menar att utbildning, forskning och kunskap är grunden för fortsatt välstånd och en hållbar global utveckling. Men medan stödet för forskning är stort i de flesta grupper är unga människor de minst intresserade, något som också visar sig i allt färre sökande till högskoleutbildningar i naturvetenskap och teknik. Därför är ungdomar en prioriterad målgrupp för föreningen.
Stödet till VA är brett. Vid den första VA-dagen i Stockholm på fredagen deltar KG Hammar, ärkebiskop, Sebastian Giwa, ordförande i Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer, Helga Nowotny, ordförande i EU:s European Research Advisory Board, Bengt Gustafsson, professor vid Uppsala Universitet, Bernt Ericson, forskningschef Ericsson, Bi Puranen, framtids- och ungdomsforskare, Lena Torell, VD Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien och Thomas Östros, forsknings- och utbildningsminister. Lena Hjelm-Wallén, som väljs till VAs ordförande vid föreningens årsmöte på fredagen, avslutar dagen.
VAs studier visar att de flesta svenskar tror att forskningen kan hjälpa till att bota allvarliga sjukdomar och att lösa miljö-, energi- och trafiksäkerhetsproblem. Men få tror att den kan bidra till minskad världssvält eller fred i Mellanöstern. Nästan alla anser att svensk forskning är lika bra eller bättre än utländsk forskning, och vill satsa mer för att stärka konkurrenskraften. Men inte på bekostnad av skola, barnomsorg och äldrevård. Två av tre svenskar menar att det bara ska forskas på sådant som kan ge nyttiga resultat. Men åtta av tio tycker att forskning och utvecklingen de senaste årtiondena har gjort livet bättre för oss vanliga människor. Det är en ökning med 20 procent sedan 1978.
Allmänhetens höga förtroende innebär också krav på forskarna. Trots att de flesta låter sig fascineras, tycker hälften att forskning är för svårt att förstå. Nio av tio anser att forskarna är skyldiga att dela med sig av sina resultat på ett begripligt sätt. Fyra av fem anser att viktiga forskningsresultat inte skall spridas till allmänheten förrän andra forskare bekräftat resultaten. Och hälften menar att eftersom forskare ofta har olika uppfattning kan man inte lita på någon. Detta avvisas dock klart av hela 40 procent.
Forskarna själva befarar att allmänhetens förtroende för forskning skadas av medial osaklighet och av att stort uppslagna forskningsnyheter kritiseras av andra forskare. De medger att förtroendet är skört och hotas av forskningsfusk och fikonspråk.
På VA-dagen i Fryshuset i Stockholm kl. 12-17 på fredagen presenteras tre nya svenska2undersökningar: en bred opinionsundersökning, en intervjustudie med forskare och en preliminär ungdomsstudie. Studierna, VA-dagens program och mer information om föreningen finns att läsa på www.v-a.se.
Camilla Modéer, generalsekreterare Vetenskap & Allmänhet, tel: 070-568 80 94 08-791 29 68
Cissi Askwall, kommunikationschef tel. 08-791 30 48,070-626 44 74
Vetenskap & Allmänhet vill främja dialog, öppenhet och förståelse mellan allmänhet – särskilt unga – och forskare. Föreningen arbetar för att åstadkomma samtal i nya former på oväntade arenor om konkreta frågor som engagerar. Medlemmar är en rad organisationer, myndigheter, företag och individer. Se även www.v-a.se
