Forskningsinformerad politik viktig för väljarna

Liksom tidigare år har svenskarna högt förtroende för forskning och forskare. Nästan nio av tio (87 procent) har stort förtroende för forskare vid universitet och högskolor, och åtta av tio (79 procent) uttrycker stort förtroende för forskning generellt.

Forskning och politik fortsatt i fokus

I likhet med förra året fokuserar årets Vetenskapsbarometer på förhållandet mellan vetenskap och politik. Det gör det möjligt att följa hur viktigt allmänheten tycker att det är med forskningsinformerade beslut och hur de värderar forskares roll i samhällsdebatten – för att se hur attityderna utvecklas inför riksdagsvalet 2026.

Likt föregående år anser nästan hälften av svenskarna att politiker i partier de själva sympatiserar med tar lagom hänsyn till forskningsresultat, samtidigt som de anser att politiker i allmänhet tar för liten hänsyn till forskning. En stor majoritet tycker också att forskare bör uttrycka sina åsikter i politiska frågor som rör deras forskning, något som många motiverar med att det leder till en bättre politik.

– Det är en tydlig signal till politiker om att väljarna efterfrågar beslut förankrade i forskning. Resultaten visar också att forskare förväntas ta plats i samhällsdebatten och bidra till en mer forskningsinformerad politik, säger Ulrika Björkstén, generalsekreterare för Vetenskap & Allmänhet.

Oppositionsväljares förtroende större

Tilliten till forskares uttalanden varierar dock mellan forskningsområden. Störst är svenskarnas förtroende för uttalanden från forskare inom naturvetenskap, medicin och teknik. Däremot är tilliten lägre för uttalanden om samhällsvetenskapliga frågor som integration, undervisningsmetoder i skolan, kriminalitet och könsidentitet.

– Vi ser att förtroendet för naturvetare är högt i båda partiblockens väljargrupper. Bland oppositionsväljare är tilliten dock generellt högre än bland Tidöväljare, särskilt i vissa frågor med samhällsvetenskaplig inriktning, säger Åsa Johansson Palmkvist,  utredare på Vetenskap & Allmänhet.

Ungas tillit tillbaka på hög nivå

I fjolårets mätning syntes en kraftig nedgång i den yngsta gruppen (16–29 år), där andelen med stort förtroende för forskning var 66 procent. I år är den siffran 80 procent, vilket är i nivå med det generella mönstret över tid för åldersgruppen.

– Förra årets nedgång i förtroende i den yngsta åldersgruppen verkar alltså ha varit tillfällig och möjligen en följd av att urvalsgruppen är relativt liten, säger Åsa Johansson Palmkvist.

Vetenskapsbarometern släpps den 17 november. Resultaten presenteras också under Forum för Forskningskommunikation den 19 november, som går att följa digitalt.

Resultaten i Vetenskapsbarometern 2025/2026 baseras på 1014 telefonintervjuer med ett slumpmässigt och, med avseende på kön, ålder och typ av boendekommun, representativt urval av Sveriges befolkning (16–74 år). Intervjuerna är genomförda mellan 11 augusti och 28 september 2025. Mätningen är den tjugofjärde sedan föreningen Vetenskap & Allmänhet bildades 2002.

Läs och ladda ner rapporten här.

Kontakta oss:
Åsa Johansson Palmkvist, utredare, Vetenskap & Allmänhet
asa.johansson.palmkvist@vetenskapallmanhet.se, tel 070-880 74 42

Ulrika Björkstén, generalsekreterare, Vetenskap & Allmänhet
ulrika.bjorksten@vetenskapallmanhet.se, tel 070-206 67 50