Kunskap för motståndskraft fyllde Vetenskap & Allmänhets Almedalsarena

Arena för forskning och demokrati i Almedalen 2026 fortsatte dialogen om kunskap för motståndskraft från Folk och Forskning i maj. Än en gång samverkade Vetenskap & Allmänhet med medlemmar och samlade forskning, politik och civilsamhälle i samtal om vilka typer av kunskap som krävs för att stärka samhällets beredskap, resiliens och hållbarhet.

– Med årets tema breddar vi begreppet beredskap och närmar oss frågan om hur vi skapar ett resilient samhälle från flera olika perspektiv och ämnen, sade föreningens generalsekreterare Ulrika Björkstén inför arrangemanget.

Forskarmobilitet i fokus

Under torsdagen den 25 juni anordnades nio seminarier i samarbete med lika många medlemsorganisationer. Drygt 50 medverkande på scenen mötte närmare 500 personer i publiken, och ungefär lika många följde dessutom samtalen digitalt.

Universitetskanslersämbetet inledde med frukostseminarium om forskarmobilitet. Med avstamp i myndighetens statistiska underlag och analyser diskuterades både hinder och utmaningar kopplat till mobilitet bland forskare och lärare i högskolan, samt ansvarsfördelning och vägar framåt. Se UKÄ:s seminarium i efterhand här. 

Så funkar kunskapsresistens

I dagens andra samtal möttes bland andra filosofen Åsa Wikforss och statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson i ett samtal om kunskapsresistensens orsaker, konsekvenser och motmedel. Se seminariet om kunskapsmotstånd här.

– Kunskapsmotstånd uppstår när faktaövertygelser blir en identitetsmarkör för politisk tillhörighet. Det är därför av största vikt att politiker och andra tydligt skiljer på faktaunderlaget och de politiska besluten – de senare beror även på vilka värderingar man har, vilka de politiska målen är. Att vi är oeniga om de politiska lösningarna är helt naturligt men sådan oenighet blir mycket svårhanterlig om den spiller över på våra faktaövertygelser, säger Åsa Wikforss.

Akademisk frihet och byråkratins roll som demokratins fundament

Dagens tredje seminarium anordnades av Malmö universitet och handlade om den akademiska frihetens roll i demokratin. Medverkade gjorde bland andra Jonas Kanje, chefredaktör Sydsvenskan, och Anna-Sara Lind, professor i offentlig rätt, som på uppdrag av regeringen just nu utreder hur den akademiska friheten kan stärkas. Se Malmö universitets seminarium här.

Därefter blev det både filmvisning och panelsamtal, den här gången om rättsstaten och byråkratins roll som fundament för demokratin. Riksbankens Jubileumsfond stod bakom samtalet mellan statsvetaren Ludvig Beckman, forskare vid Institutet för framtidsstudier, regissören och konstnären Karin Wegsjö, Anne Kaun, professor i kommunikationsvetenskap vid Södertörn högskola och Maja Fjaestad, adjungerad professor vid Karolinska institutet. Se Riksbankens Jubileumsfonds seminarium här.

SOM-institutet om AI, ensamhet och fallande födelsetal

Efter lunch intog SOM-institutet scenen och fördjupade sig i tre hot i vår samtid: AI, ensamhet och fallande födelsetal. Forskarna Marcus Weissenbilder och Freja Wessman berättade om nya SOM-resultat och en engagerad publik kom med inspel och frågor. Se SOM-institutets seminarium här. SOM-institutets nya forskarantologi – Mot en tid som flytt hittar ni här.

– Allt fler svenskar har en negativ syn på samhällsutvecklingen. AI, ensamhet och fallande födelsetal är tre frågor där vi ser tydliga förändringar i våra data, men också ett stort engagemang och många funderingar från allmänheten. Det märktes inte minst i publikens frågor och perspektiv under seminariet. Därför är det viktigt att fortsätta föra en bred såväl vetenskaplig som medborgerlig dialog om de samhällsförändringar vi står inför, säger Marcus Weissenbilder, undersökningsledare, SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

Eftermiddagen fortsatte med Umeå universitets seminarium om vetenskapsdiplomati. Med avstamp i universitetens position som både oberoende kunskapsbärare och samhällsaktörer, belyste samtalet hur vetenskap kan fungera som brobyggare i en värld där samarbete över gränser blir allt mer avgörande. I panelen medverkade bland andra Anders Söderholm, rektor, KTH, Andreas Göthenberg, vd, STINT, Joar Forssell, ordförande utbildningsutskottet och riksdagsledamot, Liberalerna och Anders Ygeman, vice ordförande Utbildningsutskottet och riksdagsledamot, Socialdemokraterna. Se Umeå universitets seminarium här. Läs en artikel om seminariet här.

Hur skapar vi mediemedvetna medborgare? Och varför ska vi rädda barnen?

Näst på tur var ett välbesökt samarrangemang mellan Kungliga biblioteket, Mediemyndigheten och Myndigheten för psykologiskt försvar, om hur samhället kan stärka medborgarnas mediemedvetenhet i ett alltmer komplext informationslandskap. På scen fanns både myndighetsperspektiv, forskning och lokala exempel från civilsamhället. Se seminariet om mediemedvetenhet här.

Dagens näst sista samtal anordnades av Linnéuniversitetet, och utgick från den retoriska frågan “Varför ska vi rädda barnen?”. Samtalsledare var Douglas Brommesson, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet, och medverkade gjorde bland andra polisen Stephan Kiernan, operativt ansvarig chef för operationen Augere, och Therese Linnér, barn- och utbildningschef, Ljungby kommun.

Tillsammans utforskade panelen hur samhället kan stärka sin beredskap, hållbarhet och resiliens bortom åtgärder med fokus på straffskalor, liksom vilka riskerna är när forskare och praktiker upplever att politiska beslut står i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet. Se Linnéuniversitetets seminarium här.

Dagens sista seminarium anordnades av Vetenskap & Allmänhet själva. Med inspel från praktik, forskning och politik diskuterade panelen hur vi kan förändra samhället med forskningsförankrad kunskap. Se seminariet här.

– Panelen visade att det verkligen finns en bred vilja att använda vetenskaplig kunskap som grund för både politiska beslut och praktik. Alla visade utifrån sina erfarenheter hur de använder vetenskaplig kunskap i sina verksamheter, säger Ulrika Björkstén.

Universeum smartast i Almedalen 2026!

Utöver seminarier och samtal anordnade Vetenskap & Allmänhet som vanligt både mingel och quiz på den nya innergården. Över 30 lag gjorde upp om titeln “Smartast i Almedalen 2026”. Årets vinnare blev lag Universeum! Stort grattis Universeum – vem tar hem vinsten 2027?