Skip to content
Rapporter Studier Medlemmar Vetenskapsbarometern

Vetenskapsbarometern 2025/2026

Svenskarnas förtroende för forskning är fortsatt starkt – och en majoritet vill att forskning får större genomslag i politiken. Det visar 2025/2026 års svenska Vetenskapsbarometer.

vetenskapsbarometern

I den årliga Vetenskapsbarometern (som tidigare hette VA-barometern) undersöker Vetenskap & Allmänhet sedan 2002 allmänhetens syn på vetenskap och forskare. Det mest utmärkande resultatet är att i Sverige ligger förtroendet för såväl forskningsom universitetsforskare stabilt mycket högt. I årets barometer ser vi återigen högt förtroende för forskning och forskare i alla åldersgrupper. Förra årets nedgång hos den yngsta åldersgruppen (16–29 år) tycks alltså ha varit en tillfällig avvikelse.

Vetenskapens starka ställning hos den svenska allmänheten syns också i andra svar. För andra året i rad har vi i barometern lagt särskild tonvikt vid förhållandet mellan vetenskap och politik. En tydlig slutsats är att människor tycker att vetenskaplig evidens är viktig för politiska beslut. En stor majoritet anser att forskare ska uttrycka åsikter i politiska frågor som rör deras forskning. Förtroendet för forskning och universitetsforskare är högt i alla grupper, men vissa skillnader syns mellan de två nuvarande partiblockens sympatisörer. Bland Tidöväljare är det betydligt fler som uttrycker ganska stort förtroende för universitetsforskare än som säger sig ha mycket stort förtroende. Bland oppositionspartiernas sympatisörer är det tvärtom: en majoritet svarar att de har mycket stort förtroende för universitetsforskare, och betydligt färre att de har ganska stort förtroende.

Tilliten till forskares uttalanden är inom alla områden större bland oppositionsväljare än bland Tidöväljare, men särskilt tydlig är skillnaden när det gäller forskares uttalanden om vissa samhällsvetenskapligt inriktade frågor. Tilliten till forskares uttalanden inom naturvetenskap och teknik är högre i båda väljarlägren.

Trots det fortsatt höga förtroendet för forskning och forskare har dock ett trendbrott skett de senaste åren. I såväl årets som förra årets mätning svarar avsevärt färre än tidigare att de tror att den tekniska utvecklingen kommer att leda till ett bättre samhälle på sikt. Under pandemiåren 2020–2022 svarade upp emot 70 procent att de trodde att den tekniska utvecklingen skulle göra livet bättre. Förra året hade andelen rasat till drygt 50 procent och i årets mätning ligger teknikoptimismen kvar på samma lägre nivå.

Resultaten i Vetenskapsbarometern 2025/2026 baseras på 1 014 telefonintervjuer med ett slumpmässigt och, med avseende på kön, ålder och typ av boendekommun, representativt urval av Sveriges befolkning (16–74 år). Intervjuerna är genomförda mellan 11 augusti och 28 september 2025.

Mätningen är den tjugofjärde sedan Vetenskap & Allmänhet bildades 2002.

Här kan du ladda ner frågebatteriet till Barometerstudien.

Rapport 2025:4

Författare: Åsa Johansson Palmkvist, David Borgström, Kjell Bolmgren och Ulrika Björkstén, Vetenskap & Allmänhet

Publicerad: 17 november 2025

Antal sidor: 32

Skapad: 17 november 2025

Senast ändrad: 04 juni 2026

Skip to navigation