Ny rapport om tekniklärares förutsättningar lyfter skolledningens viktiga roll

Rapporten Det bygger på oss – Tekniklärares syn på sina förutsättningar att undervisa i grundskolan presenterades på Forskartorget under Bokmässan 2025 se seminariet via IVAs Youtube-kanal ovan.

Rapporten “Det bygger på oss – Tekniklärares syn på sina förutsättningar att undervisa i grundskolan” utforskar olika aspekter av tekniklärares möjligheter att undervisa i teknikämnet. Utifrån en enkätundersökning med 164 lärare som undervisar i teknik på mellan- och/eller högstadiet, ger rapporten inblick i lärarnas egna uppfattningar om sin kompetens, tillgång till resurser och stöd från skolledningen, liksom utmaningar kopplat till anpassning av undervisningen.

Teknisk läskunnighet en demokratifråga

Åsa Johansson Palmkvist, utredare på Vetenskap & Allmänhet och författare till rapporten, ser den som ett litet men viktigt steg i att säkerställa att alla barn och unga ges möjlighet att utveckla relevant kunskap om och engagemang för teknik.

– Genom att vara obligatorisk har grundskolans teknikundervisning stor potential att utrusta hela generationer med den kunskap som behövs i ett teknikgenomsyrat samhälle. Det handlar inte bara om att få fler att välja högre tekniska utbildningar. En kvalitativ teknikundervisning är också en demokratifråga. Alla behöver ett slags teknisk läskunnighet för att kunna förstå och påverka hur teknik ingår i och formar våra liv. Ett viktigt steg på vägen dit är att stärka lärares förutsättningar att bedriva en stimulerande och bred teknikundervisning.

Mindre elevgrupper efterfrågas

Rapporten visar att behöriga tekniklärare känner stark tilltro till sin yrkeskompetens och att de undervisar om områden från samtliga delar av kursplanens centrala innehåll. Samtidigt möter lärarna flera utmaningar, bland annat kopplat till den fysiska lärmiljön. Resultaten pekar till exempel på mellanstadielärares dåliga villkor att köpa in ändamålsenliga material till sin teknikundervisning. Och trots att tekniklärare vittnar om att stora elevgrupper utgör ett hinder för att arbeta med praktiska moment uppger få att de har möjlighet att undervisa i halvklass.

– Sammantaget försvårar detta lärarnas förutsättningar att bedriva en relevant undervisning, menar Åsa Johansson Palmkvist.

Skolledningen kan öka stödet

Ett annat resultat är att många upplever bristande stöd från skolledningen. Just vikten av att öka skolledningens engagemang i teknikämnet ser Åsa Johansson Palmkvist som ett slags missad potential.

– Huvudmän, i form av kommuner och friskolor, bär förstås ett stort ansvar när det gäller hur teknikämnet prioriteras, men vi ser också att få lärare (23 procent) upplever att skolledningen tar ansvar för att utveckla undervisningen. Det innebär att skolledningarna själva kan göra mer för att öka sitt stöd, till exempel genom att säkerställa optimal resursfördelning och att prioritera tekniklärares möjligheter till fortbildning och kollegiala utbyten.

Så ser framtidens teknikundervisning ut

Rapporten, som presenterades på forskartorget under Bokmässan i Göteborg, är framtagen inom ramen för projektet “Framtidens kunskapssamhälle”, som syftar till att göra STEM-ämnena mer tillgängliga och meningsfulla för barn och unga. På frågan om hur framtidens teknikundervisning kan se ut lyfter Åsa Johansson Palmkvist fram behovet av en bred undervisning som ger eleverna redskap att förstå och påverka teknikens roll i samhället.

– Teknikämnets kursplan betonar redan såväl teknikens koppling till människa, samhälle och miljö som tekniska lösningar och metoder för att utveckla dem. Vår rapport visar betydelsen av utbildade tekniklärare för att det ska bli verklighet i klassrummen. Men deras kompetens behöver stödjas genom satsningar på ändamålsenliga lärmiljöer och fortbildning. Med det på plats kan teknikundervisningen bli en verklig kraft för att stärka elevers förståelse för hur teknik formar deras vardag och framtid – och deras vilja att själva vara med och påverka den.