Svenska forskare är mycket positiva till att samverka med omvärlden. Men stödet för samverkan är alltför svagt. Det visar en stor undersökning gjord vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping.
Nästan 10 000 forskare och lärare vid 30 svenska lärosäten har svarat på en enkät om hur de ser på samverkan och vilka samverkansaktiviteter de själva deltagit i under år 2006.
Fyra av tio hade uppträtt för publik där majoriteten inte kom från högskolan. Knappt var fjärde hade publicerat sig populärvetenskapligt och var sjätte hade medverkat i radio eller tv.
Skillnaderna mellan lärosätena är stora. Generellt är det fler anställda vid de nyare högskolorna som medverkar i utåtriktade aktiviteter. Äldre och mer erfarna forskare är oftare engagerade i samverkan än yngre och dem med lägre befattning.
Varannan tillfrågad hade aldrig publicerat något populärvetenskapligt och en tredjedel aldrig föreläst inför en huvudsakligen extern publik.
Forskare ofta företagare
Var tredje hade fått lön eller arvode från annan organisation än den egna högskolan under 2006. 2,5 procent hade startat företag och 1,8 procent hade sökt patent. Det innebär att nyföretagandet är högt bland forskare jämfört med svenskarna i stort.
Nästan hälften hade tipsat någon student om möjligt arbete och en knapp fjärdedel förmedlat studenter som löst problem åt företag eller offentlig sektor.
Fackuniversitet och vissa äldre lärosäten har mest omfattande samverkan inom forskning, utvecklingsarbete och patent. Nya lärosäten har högst deltagande i utåtriktad information och samverkan inom utbildning.
Två tredjedelar av de svarande ansåg att samverkan är något positivt, ett resultat som påminner om resultaten i VAs intervjuundersökning med svenska forskare 2003. Då angav nio av tio att de ansåg att dialog med allmänheten är intressant och stimulerande.
De flesta tillfrågade i den nya undersökningen skulle vilja arbeta mer med samverkan och nästan hälften anser att ett engagemang i samverkan är positivt för den egna karriären. Hur den akademiska friheten och integriteten påverkas var meningarna delade om; lika många ansåg att den ökar som att den minskar.
Samverkan lönar sig dåligt
Lärosätena får underkänt i hur de stöttar samverkan. Drygt hälften av forskarna anser att samverkan ger små ekonomiska möjligheter och fyra av tio menar att samverkan minskar utrymmet för andra arbetsuppgifter. Inte oväntat är svaren mer positiva från dem som arbetar vid högskolorna med flest samverkansaktiviteter, Positivast helhetsuppfattning om samverkan finns hos anställda vid Blekinge Tekniska Högskola.
Yngre och mindre seniora forskare är mer positiva än äldre till värdet av samverkan, både för lärosätet och för den egna karriären. Även här stämmer resultaten överens med dem i VAs forskarstudie.
Författarna konstaterar att det är konkret stöd snarare än övertalning som behövs om akademin vill öka samverkan med omvärlden.
– Kunskapen och färdigheten att skriva populärvetenskapligt kan vara ett medel men den borde i så fall ingå i forskarutbildningar och populärvetenskaplig publicering borde vara mer meriterande, skriver Clas Wahlbin och Caroline Wigren.
Ladda ner rapporten Samverkan i det akademiska vardagslivet som pdf här.
Cissi Askwall
